Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk historia - 2. Folkungatiden 1250-1363 - Birger Magnusson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIRGER MAGNUSSON
i Örebro den 26 mars 1308. Huruvida hertigarna vid sistnämnda
tillfälle avlagt någon trohetsförbindelse till konung Birger, såsom
Olaus Petri krönika uppgiver, låter sig icke avgöra. I varje fall
torde man få antaga, att konung Birger efter detta blivit
lösgiven ur sitt fängelse. Måhända har han också redan nu fått
sig tilldelad vissa områden av landet till underhåll; rimkrönikan
har en, ehuru högst förvirrad, uppgift om en tredjedel av riket,
som skulle erbjudits konungen.
Det var med falskhet i hjärtat, som konung Birger
undertecknade den hårda förbindelsen. Han hade i själva verket ingen
tanke på att hålla vad han lovat utan traktade endast efter
tillfälle till hämnd. Han synes också tämligen omedelbart hava
flytt ur landet och skyndat till sin gamle hjälpare, konung Erik
Menved i Danmark. Stämningen i Danmark var naturligtvis föga
gynnsam emot hertigarna på grund av julens tilldragelser, och
den danska hären låg redo till ett infall i Sverige. Redan i april
månad 1308 torde fientligheterna hava tagit sin början, och längs
Lagans dalgång marscherade de danska trupperna mot nordost.
Vid Ljungby i Småland mötte hertigarnas här. Liksom tidigare
vid liknande tillfälle undveks dock strid och underhandlingar
begyntes. Den 2 maj 1308 avslöts ett fördrag vid Berga kyrka i
“Sunnerbo härad: stillestånd skulle råda till början av september
1309, och tvisten mellan konung Birger och hertigarna skulle
före stilleståndets utgång upptagas till behandling på ett
fredsmöte.
Fördraget vid Berga betecknade närmast en seger för de
svenska hertigarna, ty de lämnades i orubbad besittning av hela
Sverige för en tid av över ett år framåt, och om konung
Birgers återinsättande som konung var åtminstone icke officiellt tal.
Segerns frukter uteblevo dock, i det hertigarna nu helt
förlorade det starka ryggstöd de förut haft i Norge. Såsom nyss
nämnts, hade konung Håkan i Norge säkerligen länge hyst starkt
missnöje med den hertigliga politiken och övervägt möjligheterna
att draga sig undan bundsförvantskapet. Sannolikt har han väl
också tämligen tidigt sökt känning med sin gamle motståndare
konung Erik Menved i Danmark. Innan den definitiva
frontförändringen skedde, synes Håkan emellertid hava gjort ett försök
159
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
