- Project Runeberg -  Sveriges historia till våra dagar / 2. Äldre medeltiden /
163

(1919-1948) [MARC] Author: Oscar Montelius With: Emil Hildebrand, Ludvig Stavenow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk historia - 2. Folkungatiden 1250-1363 - Birger Magnusson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BIRGER MAGNUSSON

hertig Erik plötsligt i vågskålen både Norra Halland och
Kungahälla, vilka han förut envist vägrat att lämna ifrån sig. Det
frestande anbudet kunde Håkan ej emotstå — helt naturligt för
övrigt, då han på detta sätt skulle komma i besittning av tvenne
för Norges krona högst värdefulla landsdelar.

Öslotraktaten blev ej, såsom avtalat blivit, vid ett senare möte
ratificerad. Den hänsynslöse hertig Erik växlade åter signaler.
Halland och Kungahälla utlämnades ej till konung Håkan, och
de svenska hertigarna närmade sig konung Erik Menved i
Danmark. Trådarna i den vävnad av ränker, som nu från olika håll
spunnos, ligga ingalunda klara. Vart man syftade, blev
emellertid klart, då den projekterade fredskongressen i Hälsingborg
sammanträdde på sommaren 1310.

På kongressen möttes alla de tre nordiska konungarna jämte
de svenska hertigarna Stämningen mellan konung Håkan och
hertigarna Erik och Valdemar var ej den bästa —
hertigarna befinnas ha utställt en särskild försäkran att under
Hälsingborgsmötet icke söka den norske konungens skada.
Konung Erik synes emellertid hava arbetat i fredsmedlande
riktning, och den 17 juli 1310 kom ett fredsslut till stånd. De svenska
hertigarna blevo nu ärftliga innehavare av Norra Halland under
dansk länshöghet, men hertig Erik skulle avsäga sig sina anspråk
på Norges rike och på prinsessan Ingeborg, vilken senare skulle
ingå äktenskap med Magnus Birgersson. Till gemål åt hertig
Erik utsågs Eriks Menveds systerdotter Sofia av Werle
(Mecklenburg). Det förklarades också, att om konung Håkan önskade
ratificera traktaten, hertigarna skulle till honom återlämna
Kungahälla, men att om han icke vore villig härtill, hertigarna ägde
behålla slottet utan inblandning från dansk sida i de svensk-norska
mellanhavandena.

Till den stora fredstraktaten slöt sig en ävenså i Hälsingborg
ingången överenskommelse av den 20 juli 1310 mellan konung
Birger och hans bröder. Den sedan 1308 påtänkta riksdelningen
blev en verklighet. Konung Birger erhöll på sin anpart
Hälsingland, Fjärdhundra, delar av Västmanland, hela Strängnäs’
biskopsdöme med Nyköping, Östergötland med Stegeborg,
Visingsö, större delen av Småland, Gotland med Visby, Viborgs

163

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 30 09:47:10 2025 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shtvd/2/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free