Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk historia - 2. Folkungatiden 1250-1363 - Magnus Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKUNGATIDEN
att dessa delegater dessutom haft i uppdrag att uppmana påven
att söka stifta fred i det pågående kriget mellan Frankrike och
England, varjämte det förefaller antagligt, att de, enligt vad nedan
skall visas, fått ännu en tredje kommission att fullgöra i Rom
Nu började emellertid motgångarna. Påven vägrade att bekräfta
den nya ordensregeln, och därmed syntes ailt Birgittas arbete
tillsvidare fåfängt. Konung Magnus drog sig tillbaka, den påbegynta
klosterstiftelsen i Vadstena tycks ha fått en snöplig ändalykt och
dess redan iordningställda byggnader förstörts. Birgittas lidelse
fulla själ lågade av förbittring. Påven Klemens blev på det för
skräckligaste sätt utmålad i en av den närmaste tidens uppen
barelser, vilken speciellt ägnades honom, hans liv och gärningar
Till konung Magnus och åtskilliga av landets stormän torde
Birgitta också hava kommit i ett spänt förhållande. Vi skola
visserligen finna, att hon intresserade sig för konungens nu stundande
ryska fälttåg och gav Magnus enträgna råd beträffande detsamma
Hon har ej heller dragit sig för att söka övertala konungen till
en vallfärd till Rom för att av påven utverka absolution för sina
synder och stadfästelse av Birgittas ordensregel. Som hon
emellertid endast mötte nytt motstånd mot sina planer, fattade hon
plötsligt, ledd av en gudomlig uppenbarelse, det djärva beslutet
att lämna fosterlandet och i Rom själv verka för sin sak.
Sannolikt på hösten år 1349 avreste hon från Sverige och anlände vid
jultiden samma år till Rom. Vi skola sedermera taga kännedom
om hennes följande öden.
Den löftesrika inre reformverksamheten i Sverige avbröts
vid 1340-talets slut av nya utrikespolitiska förvecklingar.
Förhållandet till Ryssland hade åter blivit oroligt, och man förutsåg
snart en väpnad sammanstötning. Konung Magnus synes hava
varit angelägen att få det svenska krigståg, som sålunda måste
planeras, betraktat som ett korståg mot hedningar och kättare,
naturligtvis i akt och syfte att härigenom även ernå den
katolska kyrkans moraliska och ekonomiska stöd. Birgitta grep
med iver denna tanke, oeh det har otvivelaktigt med rätta
antagits, att då biskop Hemming och prior Petrus i Birgittas
ärenden uppsökte påven, de även enligt givet uppdrag utverkade
påvestolens officiella sanktion å det tilltänkta korstågsbeslutet.
224
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
