Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk historia - 3. Upplösningstiden 1363-1389
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPLÖSNINGSTIDEN
här synas större, då de norska arvsrättsbestämmelserna stodo
emellan henne och den norska kronan. De norska herremännen
tvekade dock ej. Den 2 februari 1388 antogs drottningen på ett
riksmöte i Öslo till hela Norges »mäktiga fru och rätte husbonde».
Några dagar senare avgjordes också den norska tronföljdsfrågan
från principiell synpunkt. Sedan hertig Albrekt av Mecklenburg
förklarats hava förverkat sin rätt till Norges rike, erkändes
såsom »rättaste arvinge» Margaretas äldste systerdotterson, hertig
Vratislavs av Pommern son (d. v. s. Erik av Pommern). Det
bestämdes dessutom, att denne senare skulle kunna med
drottning Margaretas goda minne bliva konung av Norge redan
under Margaretas livstid, varvid dock drottningens självständiga
regeringsmakt, så länge hon levde, skulle lämnas oförkränkt.
De säkerligen redan före konung Olovs död upptagna
underhandlingarna med de upproriska svenska stormännen blevo
troligen av Margareta i hennes nya egenskap av ensam härskarinna
omedelbart fullföljda. Vilken inverkan på stämningen i Sverige
konung Olovs bortgång hade, låter sig ej urskiljas. Man skulle
måhända kunna gissa, att den rent dynastiska frågan efter Olovs
död för svenskarna tedde sig något annorlunda än förut. En
dylik gissning skulle också kunna sammanställas med Ericus
Olais uttalande, att de svenska herrarna vid denna tidpunkt
endast avsett en hjälpsändning från Margaretas sida. Men i brist
på pålitliga källor måste detta spörsmål skjutas åt sidan. Vad
vi kunna med bestämdhet fastslå är, att de inledda förbindelserna
mellan Margareta och de svenska stormännen i början av år
1388 slutligen förde fram till definitiva, i urkundens form
nedlagda avtal och överenskommelser.
Den 5 januari 1388 ställde Algot Magnusson (Sture), en av Bo
Jonssons suppleant-testamentsexekutorer, slotten Oppensten och
Öresten med tillhörande län i Västergötland till drottning
Margaretas disposition och förband sig att vid Margaretas frånfalle
överantvarda slotten till vissa danska herrar. Erik Kettilsson
(Puke) framträdde därefter, såsom att vänta var, som förmedlare
av den samlade svenska aristokratiens anslutning till drottning
Margareta. På hans residens, Dalaborgs slott i Dalsland,
uppsattes och utfärdades i slutet av mars månad 1388 ett flertal
320
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
