- Project Runeberg -  Sveriges historia till våra dagar / 2. Äldre medeltiden /
350

(1919-1948) [MARC] Author: Oscar Montelius With: Emil Hildebrand, Ludvig Stavenow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Samhällsskickets utveckling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SAMHÄLLSSKICKETS UTVECKLING

firitighi marka hæst, bætre ok ei værre, þær til örsa saþul,
vpgiorran hiælm ok full vapn baþe at likama ok at benum, ængo
vndantakno þy sum en goþer man ma sik meþ væria.» I början
av juli varje år skulle hållas »vapensyn» med frälsemännen i rikets
olika delar, varvid även de bönder, som önskade bliva frälsemän,
ägde inställa sig »meþ hæst ok vapnum» för att undergå
prövning, huruvida de skickade sig att upptagas i det privilegierade
ståndet. För den händelse en frälseman av ålder och sjukdom
ej kunde själv rida för sin egendom, skulle han äga sätta annan
person, eventuellt sin son, i sitt ställe. Då flera frälsemän levde
samman i oskiftat bo, hade en av dem att uppbära vapentjänsten.
Önskade någon utträda ur frälseklassen, skulle han anmäla detta
för mönsterherrarna, vilka fattade beslut i saken. Stränga straff
stadgades för den frälseman, som rymde ur kronans tjänst eller
undanhöll sig vid konungens kallelse. Å andra sidan fastslogs
konungens skyldighet att utlösa sina män ur iråkad fångenskap
och ersätta dem deras förluster i tjänsten. Den ömtåliga frågan
om frälsesuccessionen ordnas genom följande bestämmelser: »Hauer
riddare ællæ suen son æpter sik, een ællæ flere, han skal sit
goz frælst haua til han fæmtan ara ær. Siþan skal han ællæ annar
a hans væghna i rikesins þianist ok þiæna for sit goz ælla göra
skat ok skuld sum bonde, æn han þianist forma ei vppe halda.
Þeem ænkium, sum husbönder atto sum frælst þiænto, i þera
lilif daghum ok þera barnum, sum ei æru til lagha aar kumin,
agher frælse vnnas, oskaddum allum almoghans ræt, meþ sua
skæl, æt æ mæþan hon ænkia siter, þa skal hon fræls vara ok
liþugh for alle þiænist, æ til þæn dagh hon a annor giftamaal ganger.
Far hon frælsis man, þa frælse han hennæ goz meþ sino. Fa
hon bonda, þa giui hon skat ok skuld sum bonda, Hauer riddare
ællæ suen dottor æpter sik, þa agher hon sama frælse niuta. Ær
þet sua, æt ænkia ællæ iumfru gör löskalæghe, haui forgiort þetta
frælse, sum nu ær sakt.» Slutligen kommer straffhotet mot den
frälseman, som svikligen tillägnar sig kronans inkomster genom
skenförvärv av skattejord: »han ær kunungx fulder þiuuer, huar
æpter þy sum þet ær vært til».

I konungabalken hava även inrymts en del bestämmelser av
skiftande innehåll. I anslutning till tidigare stadganden fixerades

350

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 30 09:47:10 2025 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shtvd/2/0365.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free