Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Ekonomiska och sociala förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EKONOMISKA OCH SOCIALA FÖRHÅLLANDEN
tusendet före Kristi födelse till 1100-talet e. Kr. Under denna
period förekom järntillverkning flerstädes i landet men väl så
gott som uteslutande på grundval av sjö- och myrmalm. Speciell
omfattning tog en dylik tillverkning i Småland och i Dalarne;
de mellersta och västra delarna av sistnämnda landskap kallades
av Sveriges västra grannar vid medeltidens mitt Järnbäraland,
d. v. s. det land, varifrån »järnbärande» handelsmän plägade
komma. Den senare perioden tager sin början med andra hälften
av 1100-talet e. Kr. Ett bergsbruk i egentlig mening har
tydligen vid denna tidpunkt under tysk påverkan kommit till stånd
i Sverige, ett bergsbruk omfattande såväl järn- som
silverproduktion. Silverproduktionen har ovan satts i samband med den
under Knut Erikssons tid igångsatta silvermyntningen i Sverige;
den torde närmast hava baserats på silvermalm från Silvbergs
gruvor i Dalarne. Järnproduktionen betygas av nyligen på Gotland
gjorda arkeologiska rön samt av det uppseendeväckande
förhållandet, att det svenska järnet i sin svenska form, osmund, redan vid
mitten av 1200-talet är fört såsom exportvara ut över det
nordtyska handelsområdet. Under senare delen av 1200-talet har
detta bergsbruk genom Magnus Ladulås’ direkta ingripande
omskapats till en verklig bergsindustri, där det tyska inflytandet
gjort sig starkt gällande. Epokgörande blev upptagandet av Falu
koppargruva under 1280-talets första år och organisationen av
bergverket därstädes. På den av Magnus Ladulås lagda
grundvalen för Sveriges bergsbruk byggde senare regenter vidare.
Vi hava i det föregående sökt vinna en om också tämligen
flyktig överblick över landets ekonomiska tillstånd under tidigare
medeltiden. Vid olika tillfällen hava vi därvid skymtat den
svenska styrelsens ingripande på det ekonomiska området i syfte
att åstadkomma från dess synpunkt nödvändiga förbättringar.
Det synes påkallat att här i ett sammanhang närmare granska
dessa ingripanden från regeringsmaktens sida och sålunda nå fram
till en uppfattning av tidens ekonomiska politik.
Till en början bör det betonas, att den svenske konungens
uppgifter ursprungligen ingalunda omfattade någon omvårdnad
av rikets ekonomiska intressen. Såsom hushållare framträdde
365
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
