Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Andlig odling - 1. Kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKAN
liga rätten. Slutligen märktes särskilt det kyrkliga ingripandet
på den allmänna bildningens, undervisningsväsendets, fattigvårdens,
och sjukvårdens områden; härom må i det följande några
närmare uppgifter lämnas.
En boklig bildning i Sverige är naturligtvis en skapelse av
den kristna kyrkan. Vid domkyrkor och i kloster spirade de
första späda plantorna av högre andlig kultur, och där utlöpte
de trådar, som bundo det avlägsna Sverige samman med
civilisationens härdar i södra och västra Europa. Domkyrkornas
klerker och klostrens munkar skrevo med sirliga bokstäver de
första litteraturens alster i vårt land och lade grunden till de
första svenska biblioteken. Redan tidigt måste också vid
domkyrkor och i kloster hava upprättats skolor i och för utbildning
av kyrkans tjänare; dylika skolor kunna konstateras på ett flertal
platser från medeltidens mitt. Till en början var väl den i dessa
skolor lämnade undervisningen tämligen enkel och avsåg endast
att bibringa den blivande andlige en nödtorftig kunskap i latin
samt den kristna lärans huvudstycken. Så småningom ökades
dock den andliga synvidden i samband med hela bildningslivets
starkare utveckling under livgivande utländska impulser. Det
blev nu också vanligt, att svenska ynglingar uppsökte utländska
universitet för att fullborda sina studier. Alltifrån 1200 talets
början känna vi ett flertal svenska kunskapstörstande män, vilka vid
Europas dåvarande främsta lärdomssäte, universitetet i Paris, sökte
delaktighet i tidens högsta bildning. Den svenska tillströmningen
till Paris blev så stark, att i slutet av 1200-talet därstädes
anskaffades ett särskilt svenskt kollegiihus, vilket för det avsedda
syftet användes under ett halvt sekel. Från 1300-talets senare
del började de svenska studenterna alltmer styra färden till de
tyska universitet, vilka i stigande antal grundlades just under
denna tid. Akademiska lärdomstitlars uppdykande i Sverige
vittnar om att de svenska studerande ej sällan drevo sina studier
med både nit och framgång.
För fattigvårdens och sjukvårdens utveckling i Sverige blev
den kristna kyrkans insats av banbrytande betydelse. Den
ovan omtalade bestämmelsen angående tiondens fördelning,
vilken tillförsäkrade de fattiga en part av densamma, hade själv-
383
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
