Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Andlig odling - 2. Litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUREN
hade båda litterärt verksamma representanter i vårt land. Såsom
skolastiker framträdde särskilt magister Mattias. Denne, som
nämnes på 1330-talet såsom magister och kanik i Linköping,
var Birgittas biktfader och lärare vid den tidpunkt, då hennes
religiösa mission tog sin början. Han deltog sedermera i Magnus
Erikssons ryska fälttåg samt tycks ha avlidit strax därefter,
måhända i den då härjande Digerdöden. Mattias omtalas såsom
författare till ett flertal arbeten, av vilka åtskilliga synas bevarade
till vår tid. Ryktbarast av hans verk är hans bibelparafras; en
del av denna torde möjligtvis föreligga i en ännu existerande,
parafraserande översättning på svenska av de fem Moseböckerna.
Mattias visade sig i dessa arbeten såsom en synnerligen lärd
och beläst man, vilken med stort skarpsinne och aktningsvärd
självständighet behandlade förekommande dialektiska spörsmål.
Den rena skolastiska visdomens dragningskraft på de svenskes
sinnen kunde dock ej jämföras med mystikens. Den mystiska
rörelsen fick tydligen av olika anledningar i Sverige en kraftig
utveckling. Såsom dess förste mera betydande målsman må
nämnas Petrus de Dacia. Född på Gotland, troligen på
1230-talet, inträdde Petrus i dominikanerorden och studerade vid dess
högskola i Köln samt i Paris. Efter fullbordade studier anställdes
han i svenska dominikanerkloster och blev slutligen prior för
dominikanerklostret i Visby, där han avled år 1289. Under sin
vistelse i Köln hade han gjort bekantskap med en ung kvinna,
Kristina från Stumbelen, vilken i extatiska visioner trott sig
vinna en omedelbar förening med gudomen. Med en
hängivenhet utan gräns omfattade Petrus denna det gudomligas
uppenbarelse och inriktade all sin strävan på att i känsla och tanke
fördjupa de heliga erfarenheter, som bibragtes honom. I den biografi
över Kristina, som Petrus författade, liksom i de av mystisk glöd
fyllda brev, som växlades mellan honom och henne, kom också
medeltidens överspända, svärmiska fromhet till karakteristiska
uttryck.
Mystikens störste i vårt land blev dock Birgitta. Om hennes
person och gärning har tidigare talats. Andliga syner,
»uppenbarelser», fyllde i allt mer stigande omfattning Birgittas liv: hon
kände sig såsom Guds »brud» och såsom den, genom vilken Gud
387
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
