Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Andlig odling - 3. Konsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSTEN
kyrkor. Vi återfinna enkla, konstlösa
byggnader av otymplig gråsten med tyngdpunkt
i ett kraftigt utvecklat torn. Andra
variationer påträffas i Östergötland och i västra
Sverige; på det senare hållet ha vi givetvis
att räkna med influenser av engelska och
norska stilriktningar. En säregen form av
kyrkobyggnad är »rundkyrkan», vilken
förekommer särskilt i Västergötland, i norra
Mälartrakterna och vid Sveriges södra
Östersjökust och vilken ursprungligen
avsetts även för försvarssyfte. Speciell
utveckling fick kyrkobyggandet naturligtvis
på Gotland, där konvergerande inflytelser
från östern och södern-västern strömmade
samman. De s. k. »ikoniska» kyrkorna på
Gotland utmärkte sig för sina långa rader
av reliefer, vilka inmurats i halvcirkelformiga
fält. Med 1100-talets slut tog det tyska
kyrkobyggandet i Visby sin begynnelse,
betydelsefullt även genom sina påverkningar
på den gotländska landsbygdens kyrkokonst.
Under periodens sista århundrade riktades
den svenska arkitekturen på ett
betydelsefullt och befruktande sätt av cistercienser-
orden, vilken i Sverige tillämpade sin ban-
brytande valvkonstruktions- och
stenhuggarteknik. De ryktbaraste representanterna för
cistercienserordens byggnadskonst äro Al-
MADONNABILD FRÅN
MosJö KYRKA, NÄRKE.
vastra, Varnhems, Nydala, Vreta och Roma klosterkyrkor.
Även periodens skulptur behärskades så gott som uteslutande
av det kyrkliga intresset. Detta intresse betingade en väsentlig
nyhet i den skulpturala framställningens innehåll, i det att det
senare kom att framför allt åsyfta människobilden med
undanskjutande av det ornamentala från dess förut allhärskande ställning.
Den i utlandet gällande stilarten, den romanska, blev även i Sverige
den härskande, ehuru naturligtvis med betydande skiftningar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>