Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Andlig odling - 3. Konsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANDILIG ODLING
SÖRJANDE MADONNA TILLHÖRANDE
TRIUMFKRUCIFIXET I ÖJA KYRKA,
GOTLAND.
De nya inslagen gjorde sig
naturligtvis minst märkbara på
landsbygden, där man länge
bibehöll såväl det gamla
byggnadsmaterialet som de gamla
byggnadsformerna och där endast
enstaka detaljer, såsom nyslagna,
högspända trävalv, vittnade om
modernare stilriktningars
påverkan. Det blev domkyrkor,
stadskyrkor och klosterkyrkor, vilka
främst representerade den nya
tiden. Linköpings domkyrka,
påbegynt i romansk stil, antog så
småningom alltmer utpräglat
gotiska drag. Skara, Västerås’
och Strängnäs’ domkyrkor ha
undergått ungefär liknande
byggnadshistoriska öden. Uppsala
domkyrkas byggande påbörjades
i slutet av 1200-talet, och vi känna
t. o. m. namnet på en fransk
byggmästare, Etienne de Bonnueill, som
då vid detsamma var verksam.
Det ståtliga templet blev i vårt
land det mest utpräglade exemplet
på gotisk byggnadskonst. För
periodens klosterkyrkor äro särskilt
typiska dominikanerordens kyrka
i Sigtuna, den s. k.
Mariakyrkan, och klosterkyrkan i Sko,
båda dock av mera ålderdomlig,
romanskt färgad karaktär, samt framför allt den rent gotiska
franciskanerkyrkan i Stockholm, Riddarholmskyrkan. Av
ovanlig storlek och imponerande enkelhet är birgittinerordens
bidrag till tidens arkitektur, Vadstena klosterkyrka. Bland
stadskyrkorna förtjäna särskilt att nämnas Stockholms Storkyrka
402
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
