Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grundläggningstiden 1521-1537 - I. Unionens upplösning - 1. Gustav Vasas ungdom. Befrielsekrigets första skede
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAV VASA
den framskjutna ställning, som mäster Didrik i densamma intog,
vittnade ännu en gång om konung Kristians brist på verkliga
statsmannaegenskaper, på blick för vad ställningen i Sverige
krävde. Förmannen, på en gång avundad för sitt inflytande,
avskydd för sin grymhet och föraktad för sin karaktär, saknade
alla egenskaper, som hade erfordrats vare sig för att giva regeringen
anseende och styrka eller för att utöva ett lugnande och välgörande
inflytande på det nyss så upprörda och så våldsamt kuvade
svenska riket, och följderna dröjde icke länge att visa sig. De
förnämsta slotten voro lämnade i danska eller tyska händer:
Stockholm åt Henrik Slagheck, biskopens broder, Kalmar åt den
tappre och trogne Sören Norby, Stegeborg och Västerås åt
tvenne tyska lyckoriddare av en sachsisk familj von Mila eller,
såsom den i Sverige vanligen kallades, von Melen, Berend, som
vid kröningen mottagit riddarslaget, och Henrik, Örebro åt
Anders Pedersson till Strö, Hovs gård i Östergötland åt en
hatad och illa beryktad tysk, Johan Slangewater o. s. v. Under
sin bloddränkta eriksgata ned genom landet utfärdade konungen
ett par förordningar, som voro avsedda att ytterligare trygga
hans nyss upprättade välde men medförde en alldeles motsatt
verkan; i den ena påbjöds, att allmogen, åtminstone i en stor
del av riket, skulle utlämna sina vapen, den andra handlade om
en ny tryckande gärd. Därpå återvände han till Danmark så
lugn i fråga om förhållandena till Sverige, att han sommaren
1521 lämnade sitt rike för ett tre månaders besök i
Nederländerna, där han sammanträffade med sin svåger Karl V. Och
likväl hade, redan innan han hunnit över Sveriges gräns, ryktet
burit till hans öra namnet på en ny orostiftare, en yngling om
ett par och tjugu år, den honom för övrigt icke obekante Gustav
Eriksson till Rydboholm, som inom kort skulle sönderslita den
med så mycket blod och så mycket penningar åter hopfogade
unionen.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
