Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grundläggningstiden 1521-1537 - I. Unionens upplösning - 1. Gustav Vasas ungdom. Befrielsekrigets första skede
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAV VASA
och följde till sist den 8 november 1520 modigt sina medbröder
under bödelsyxan, ehuru Kristian II säges ha erbjudit honom
tillfälle att rädda livet. Han var gift med Cecilia Månsdotter av
gammal rådssläkt, som bodde på gården Eka i Trögds härad i
Uppland och i skölden förde en snedbjälke från höger till
vänster. De hade åtminstone två döttrar, en, som jämte modern
dog i fångenskap i Köpenhamn, den andra, Margareta, gift med
Joakim Brahe, liksom modern änka den 8 november 1520 och
även hon en tid fånge i Danmark, samt två söner, Gustav och
Magnus, den senare knappt känd mer än till namnet och död
1529.
De lysande men även farliga egenskaper, som skänkt
ryktbarhet åt en linje bland Erik Johanssons efterkommande, kan
man icke följa tillbaka till dess anor. Själv skall herr Erik,
såsom redan nämnts, ha varit en klent begåvad man. Från varje
misstanke om svagsinthet eller galenskap, drag som bryta fram
icke blott inom den kungliga Vasaätten utan även i den med
densamma befryndade Gripätten, fritages han åtminstone en
gång av en väl underrättad sagesman från 1500-talets senare
hälft. Snilledragen och hugstorheten anar man mera än märker
hos den äldre släktgren, till vilken biskop Kettil hörde. På
spinnsidan leder den uppstigande anträdslinjen till den gamla
Stureätten, att döma efter Sten Sture d. ä. en statsmannasläkt,
men om egenskaperna hos gamle herr Stens och fru Britas
föräldrar tiga våra krönikor och urkunder. Om frälsefamiljen på
Eka åter känner man ännu mindre än om den på Björnö eller
Rydboholm. Vår medeltid erbjuder i allmänhet ytterst ringa
stoff för djupare genealogiska studier.
På Lindholmens gård, belägen i Örkesta socken och
Seminghundra härad, som tillhörde fru Cecilias moder Sigrid
Eskilsdotter Baner, sedermera omgift med Karl Knutssons dotterson
Nils Eriksson Gyllenstierna, föddes den son, som i Sveriges
historia skulle bilda epok och bliva stamfader för en konungaätt
med europeiskt rykte. En, som det synes, något äldre
tradition angiver emellertid Rydboholm som födelseort. Något
verkligt bärande skäl att anse denna uppgift som den riktiga torde
6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
