Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grundläggningstiden 1521-1537 - II. Reformationen - 1. Inre förhållanden 1523-1524. Svenska kyrkan och påvestolen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAV VASA
I avseende på kronans ränta gillades förslaget, att den skulle
antecknas för varje län av fogdar och förläningsmän, dock så,
att icke något buller uppstode ibland allmogen, och register
sedan upprättas för varje stift; däri kan man se första
uppslaget till den kamerala verksamhet, som gjort Gustav Vasas
regering så betydelsefull. Lagmän och häradshövdingar borde hålla
sina rätta ting, så att konungen ej bleve överlupen med alltför
många klagomål: en mångfaldiga gånger upprepad förklaring,
som vittnade om huru långt det den tiden var mellan beslut
och verkställighet. Ännu ett par punkter kunde förtjäna
anföras. Det hade föreslagits, att inga giftermål hädanefter skulle
ingås mellan svenskar och danskar, för att den »blenning» skulile
undvikas mellan båda rikena, som i forna tider medfört så föga
gagn — de, som ägde gods i Danmark, borde därför söka få
byta sig till annat i Sverige —, och de närvarande funno förslaget
ganska nyttigt: det var också en dom över ett århundrades
praxis, beklaglig, om man så vill, ur den nordiska enhetstankens
synpunkt men under dåvarande förhållanden förklarlig.
Slutligen begärde och fick konungen mötets samtycke, ehuru med
nägot förbehåll, till att få giva ett län åt »greven». Det var
en ny utlänning, som lyckats vinna konungens ynnest, greve
Johan av Hoya, som förut tjänat konung Fredrik och
lybeckarna som rytterihövitsman och åt vilken han ämnade sin
syster Margareta Brahes hand. Rådet varnade i sitt svar för att
indraga flera utlänningar i riket till märkliga giftermål och
förläningar, emedan oro och tvedräkt lätt uppväxte därav, och
framtiden gav dessa varningar blott alltför mycket rätt. Men nu
kom greven, och bröllopet firades på nyåret 1525; han fick i
livstidsförläning — vilket synes strida mot det nyss fattade
beslutets mening — Stegeborg, som dock snart utbyttes mot
Viborg. På ett par andra viktiga län utfärdades ofördröjligen
från Vadstena nya brev. Förändringen med länen torde, som
vi längre fram skola få se, för ögonblicket särskilt varit avsedd
på en enda person.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
