Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grundläggningstiden 1521-1537 - II. Reformationen - 3. Reformationens begynnelser (1520-26). Möten 1526
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAV VASA
översatt på sina språk, och under nuvarande tiders söndring vore
det lämpligt att göra den Heliga skrift tillgänglig för hela folket,
så att alla fromma och lärda kristne kunde bilda sig ett klart
omdöme; prästerskapet i Sverige vore okunnigt, några kunde
knappt läsa, ännu mindre tolka den Heliga skrift, en klagan vari
ärkebiskopen måste instämma; slutligen voro biskoparna, menade
konungen, herdar och skyldiga att föda Kristi hjord; vägrade de
detta, voro de icke värda namnet herdar, då de icke blott icke
födde fåren utan till och med förmenade dem betesmarken. För
så tydliga skäl böjde sig ärkebiskopen, och på konungens
önskan lät han fördela arbetet på domkapitlen och klostren. En
helt annan och visserligen mer konsekvent ståndpunkt intog
Brask, som ogillade hela företaget och förvånade sig, att
ärkebiskopen, andra prelater och kapitel oåtsporda, givit sig in i en
sådan »labyrint»; dylika översättningar på folkspråket alstrade
bara kätterier, och det vore fara värt, att i Sverige endast en
ny villfarelse därav uppstode under det ännu överhängande
luteranska eller snarare »luciferanska» kätteriet, o. s. v. — man
tillskrev ju biskop Brask det drastiska uttrycket: »det hade varit bättre,
att Paulus hade varit bränder, än han skulle bliva av var man
känder». Icke desto mindre grep man sig i Linköping an med
verket och synes följande år (1526) haft sitt parti färdigt, men
den katolska översättningen kom aldrig ut. I stället utgavs från
konungens nyss i Stockholm upprättade tryckeri reformatorernas
arbete grundat dels på Luthers tyska översättning, dels på själva
grundtexten, ett mästerverk icke blott i fråga om tolkning utan
även i fråga om språk, och därmed var för »de fromma och
lärda kristne» möjligheten given att på den Heliga skrift pröva
värdet och giltigheten av den katolska kyrkans
»människostadgar». Översättningen hade föregåtts av ett par små
reformationsskrifter, de första i sitt slag, med vilka det kungliga
tryckeriet öppnade sin verksamhet. »En nyttig undervisning», avsedd
för alla kristna människor men i synnerhet för »enfaldiga präster,
som sådant äro pliktiga deras allmoge att lära», och »En skön,
1 Man har på grund av språkliga skäl på sista tiden velat tillskriva Laurentius
Andreæ en större andel i verket än tidigare undersökningar givit vid handen. Se
N. LinDQvist, Studier över reformationstidens bibelsvenska (1918).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
