Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grundläggningstiden 1521-1537 - III. Uppgörelsen med Lybeck - 3. Grevefejden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAV VASA
givit sig, fick flottan kontraorder, och den först uppgjorda
fälttågsplanen måste ändras.
Fredrik I:s äldste son, hertig Kristian av Holstein, hade i
början ej vidtagit några åtgärder för att vinna den danska
kronan; han sades vara obenägen att mottaga densamma. Det dubbla
angreppet, som lybeckarna riktat dels mot Holstein, dels mot
Danmark, gjorde slut på hans tvekan. Sedan fienden till större
delen drivits ur hertigdömet, ryckte han efter och besatte
Travemünde, så snart greve Kristofer lämnat hamnen. Han begav
sig därefter till Jylland och hyllades vid Horsens den 18 augusti
1534 som konung. Men samtidigt avföll Fyen och utsträckte
sig upprorsrörelsen även till norra Jylland, där bönderna reste sig
under befäl av den djärve kaparen skeppar Clement och till en
början vunno betydande framgångar över de hatade adelsmännen.
Hertigens belägenhet var bekymmersam, och han vände sig
bland andra även till sin svåger,1 den svenske konungen, för att
få hjälp. En hertigens utskickade träffade Gustav i Kalmar och
utverkade dels en penningförsträckning, dels löfte om ett
verksamt uppträdande mot lybeckarna både till lands och sjöss.
Även från tyska furstar fick han hjälp och kunde nu hårdare
ansätta Lybeck, som slutligen fullständigt avspärrades från
Östersjön. Lybecks borgare blevo missnöjda och oroliga, och de
maktägande tvungos slutligen att med Kristian ingå en
separatfred den 18 november, genom vilken fientligheterna mellan staden
å ena sidan, hertigdömena å den andra upphörde. I det
egentliga Danmark däremot förbehöllo sig båda parterna
handlingsfrihet. Även i Jylland förbättrades ställningen för den nye
konungen mot slutet av året. Johan Ranzau lyckades där att kuva
bondeupproret genom Ålborgs erövring den 18 december, och
en sträng räfst hölls därefter med de olyckliga bönderna.
Trots de skenbart stora framgångarna på de danska öarna
och i Skåne var Lybecks ställning ej så avundsvärd. Framgången
hade ej varit avgörande, och den fortsatta krigföringen krävde
kostnader, som snart hotade att överstiga stadens krafter. Från
hansestäderna fick den blott ringa hjälp. Endast Rostock, Wismar
1 Han var gift med Dorotea, dotter till hertig Magnus av Sachsen-Lauenburg
och syster till Gustav I:s första gemål.
208
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
