Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grundläggningstiden 1521-1537 - III. Uppgörelsen med Lybeck - 3. Grevefejden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÜSTAV VASA
till Varberg. Han lyckades emellertid en månad senare genom
en djärv kupp sätta sig i besittning av slottet och residerade
sedermera där ett års tid som en potentat på egen hand, sökande
bistånd på olika håll, i synnerhet hos den mäktige gynnaren
Henrik VIII i England.
Motgångarna i Danmark gjorde det ännu mer till en
trängande nödvändighet för lybeckarna att förskaffa sig något
understöd. Underhandlingarna med hertig Albrekt återupptogos med
det resultat, att denne i början av april 1535 inskeppade sig i
Rostock och for över till Själland. Men den krigsstyrka han
hade att förfoga över var till löjlighet ringa, han kunde
ingenting uträtta, och hans ankomst endast ökade förvirringen i
Köpenhamn, där han ej sågs med vidare blida ögon av greve Kristofer.
De borgerliga ledarna intogo sin egen ställning, alla partierna
voro i själva verket mot varandra, ehuru den gemensamma faran
för ögonblicket höll dem tillhopa. Snart korsade de sällsammaste
underhandlingar varandra. Hertig Albrekt hade satt sig i
förbindelse med det burgundiska hovet, liksom med England.
Greve Kristofer anknöt för sin del också förbindelser med de
burgundiska, underhandlande bland annat om Gustav Vasas
fördrivande, och slutligen visade det sig, att lybeckarna gjorde
detsamma. Den Wullenweverska politiken röjde mer och mer sin
ihålighet.
Vad Sverige vidkommer, blev för 1535 en sjöexpedition det
stora inlägget i årets krigshändelser. Knappt hade befrielsekriget
slutat, förrän konungen gripit sig an med upprättande av en svensk
flotta, och vid början av 1530-talet kunde han redan förfoga
över ett ej så obetydligt antal skepp. Ett stort krigsfartyg
byggdes då, det största den tiden i Östersjön, som kallades Elefanten
men blev mera känt under namnet »Stora kravelen» efter den
fartygstyp, som användes. Men flottan saknade bemanning och
även dugligt befäl. För att i Tyskland värva sjöfolk avsändes
på hösten 1534 Erik Fleming med en mindre eskader. Men den
möttes av vidrigheter. Skeppen skingrades av storm, och när
en av skepparna tagit sig före att på Danzigs redd uppbringa
några handelsfartyg, hade det till följd, att de förbittrade Danzig-
212
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
