Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grundläggningstiden 1521-1537 - III. Uppgörelsen med Lybeck - 3. Grevefejden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAV VASA
borna arresterade de svenskar, som befunno sig i staden, och
lade beslag på skeppet — en anledning till långvariga tvister
mellan staden och Sverige. Från det hållet var emellertid ingen
förstärkning att vänta. I stället satte konungen sitt hopp på att
från Jylland, som numera bragts till fred, få över till Skåne 2,000
knektar, då man från söder kunde draga ett tillräckligt antal
folk upp till Stockholm för att bemanna flottan. Med en dansk
beskickning, som i början på året kommit till Sverige för att
äska ytterligare hjälp med folk, skepp och penningar, förhandlades
därom; därjämte språkade konungen med dem om huru han
skulle få en lämplig »amiral eller skeppare» till sin flotta. Danskarna
föreslogo då under många lovord den danske adelsmannen Peder
Skram till Urup, en käck och förfaren krigsman, som senast varit
med om expeditionen till Norge 1532. En svensk beskickning,
som kort därefter avgick till Danmark, fick bland annat också i
uppdrag att inhämta närmare upplysningar om Skram, »vad det
var för en sälle». I slutet av mars lågo de svenska skeppen
färdiga och väntade endast på folk. Omsider kommo knektarna
över från Jylland, Peder Skram synes själv ha följt en del av
dem till Stockholm, där de en månad senare befunno sig. Vid
den tiden (den 30 april) utfärdades också instruktion för den
svenske frälsemannen Måns Svensson såsom amiral på flottan.
Denne tillhörde en familj, som förde ett tjurhuvud i vapnet och
redan på den tiden kallades Some. Han hade sin sätesgård,
Västerby, i Östergötland i närheten av sjön, på landet mellan
Bråviken och Slätbaken, och hade troligen förvärvat någon
sjövana, ehuru han dittills, så vitt man känner, icke använts till
sjöss. Men vid hans sida ställdes verkligen Peder Skram med
en befogenhet, vars gränser ej äro närmare bekanta; måhända
förde han befälet över knektarna på flottan. I maj utlöpte de
svenska fartygen, elva till antalet, och sammanträffade under
Gottland, som troget hållits Kristian III till handa av hövitsmannen
på Visborg, Holger Rosencrantz, med en preussisk eskader,
utrustad av Kristian III:s svåger, hertig Albrekt, samt en
holsteinsk. De förenade flottorna uppgivas ha räknat 36 skepp.
De avseglade tillsammans, och i början av juni skedde nära
Bornholm den första sammanstötningen med lybeckarnas skeppsflotta,
214
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
