Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den tyska perioden 1538-1544 - I. Tyskt inflytande. Storpolitiken - 3. Utrikespolitik 1538-1544
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAV VASA
som att Kristian III verkställt sin statskupp mot biskoparna 1536
på inrådan av honom, att hans rustningar gällde ett överfall på
Danmark, att han stod i hemliga förbindelser med kejsaren och
de burgundiska emot de evangeliska ständerna. Den danska och
;
;
holsteinska adeln, som måhända hade svårt att finna sig i deras
forna ståndsbroders upphöjelse, torde ej kunna fritagas från
beskyllningen att ha uppträtt som ryktessmeder. På ett annat håll
varnade hertigen i Preussen sin svåger Kristian III upprepade
gånger för konung Gustavs onda avsikter, uppmanade honom
JOACHIMSTALER, SLAGEN 1524.
till och med att förekomma dennes planer genom ett anfall på
Sverige, och hos hertigen vistades den danske konungens unge
broder hertig Hans, om vilken det gick ett allmänt rykte, att
han i Preussen brukade kallas »den unge konungen av Sverige».
I början av 1540 väntade man till och med, att fientligheter
skulle utbryta. Den 28 februari råddes den svenske konungen
att vidtaga rustningar och begiva sig med väpnad styrka till
gränsen; han begav sig också ned till Nylödöse. En dansk
spejare avlade en noggrann rapport om alla Sveriges stridskrafter
både till lands och sjöss, och Kristian III vidtog
försvarsanstalter å sin sida, inlade trupper i gränsstäderna och utrustade
flottan; ryktet visste tala om ett förestående svenskt anfall på
Skåne, men med den lugna besinning, som i allmänhet
utmärkte den danske konungen, undvek han att taga något över-
246
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
