Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den tyska perioden 1538-1544 - I. Tyskt inflytande. Storpolitiken - 3. Utrikespolitik 1538-1544
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAV VASA
sammanärvt ett betydande herradöme, utom själva Kleve med
Mark och Ravensberg, de betydande landskapen Jülich och Berg,
och därjämte genom lyckliga omständigheter kommit i
besittning av hertigdömet Geldern, ett landskap som sträckte sig
djupt in i de burgundiska länderna ända upp till Zuydersee
på ett håll, långt ned åt Maas på ett annat. Hertigen var
besläktad med kurfursten av Sachsen och ansågs hysa
protestantiska sympatier, han hade slutit förbund med Frankrike och lär
även sökt närma sig konung Gustav; Kristian III skickade
honom nu en hjälpkår, en fransk-dansk-klevisk här inföll i
Nederländerna, och Öresund spärrades för nederländska fartyg. Det
var i denna kombination som även Sverige höll på att
indragas; dess förhållande till kejsaren var oklart; det hade varit
inbegripet i Danmarks stillestånd med Nederländerna; hurudan
skulle dess ställning bliva, när stilleståndet icke förnyades? Det
var ju därjämte sedan september 1541 förenat med Danmark
om samfälld utrikespolitik.
Vid denna tid hade emellertid ett närmande ägt rum äyen
mellan Frankrike och Sverige. Redan i början av år 1541 hade
konung Gustav avsänt en agent, Frans Trebow, till förstnämnda
land, närmast, såsom det synes, för att genom ett handelsfördrag
i sina händer monopolisera handeln med vin, salt och andra
varor. Någon överenskommelse träffades ännu icke, men på
hösten samma år avsände Frans I till Norden ett sändebud,
Christophe Richer, som i slutet av året anlände till Kalmar. Och
nu beslöt sig den svenske konungen för ett uppseendeväckande
steg. En stor beskickning utrustades och avgick på våren 1542
till Frankrike, bestående av överste kanslern von Pyhy,
konungens svåger Sten Eriksson, riksrådet Knut Andersson (Lilja)
samt Georg Norman med ett följe av omkring femtio personer.
Det berättas, att Pyhy ivrigt verkat för denna beskickning, och
däri ligger ej något osannolikt. Han fick ju tillfälle att visa
världen sin storhet och uppträdde också under den präktiga
titeln »ärkekansler samt överste krigs- och fredsråd». Först i
juni anlände beskickningen till Frankrike och träffade Frans I
i Vassy i Champagne, där ett ståtligt, ehuru något improviserat
mottagande bereddes densamma i en för tillfället utsmyckad
256
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
