Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den tyska perioden 1538-1544 - I. Tyskt inflytande. Storpolitiken - 3. Utrikespolitik 1538-1544
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTRIKESPOLITIK 1538—1544
händigt brev om sin trogna vänskap. Den 24 juli fick
beskickningen svar: det vore konungen olägligt och så gott som
omöjligt att nu gripa till svärdet mot någon; men konungen i
Frankrike, hans broder och kusin, till ära ville han i alla fall utrusta
några skepp, likaså ett regemente landsknektar, som skulle
befordras till Danmark; för övrigt hade han ingenting emot att
inlåta sig i ett förbund med hertigen av Kleve. Det var allt.
Ännu en gång
gjorde Kristian III ett
förslag till angrepp
till lands eller sjöss,
men fruktlöst.
I början av juni
hade Pyhy och Sten
Eriksson omsider
återkommit till
Sverige, och det
franska sändebudet
kunde den 15 samma
månad begära en
resolution, då
konungen nu hade hos
sig den, för vars
skull han
uppehållits så länge och som
bäst kunde upplysa
om avtalet i
Frankrike. Svaret dröjde KRISTIAN III:s SIGILL.
ännu i två månader. 1
Det gavs först den 1t4 augusti och bestod dels i långa
ursäkter för den uteblivna undsättningen, dels i förklaringen, att
nu avsändes konungen i Frankrike till hjälp ett regemente
landsknektar eller sex fänikor under befäl av rhengreven
Johan Filip av Solms, vilken med Frans I:s rekommendation en
tid förut inkommit i landet, och kansleren, vilken senare dock
stannade kvar i Sverige. Trots Kristian III:s protester fördes
knektarna över till Danmark, där de lära ha gjort myteri mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
