Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allenastyrandets tid 1544-1560 - I. Inre förhållanden - 1. Riksstyrelsen och rikshushållningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RIKSSTYRELSEN OCH RIKSHUSHÅLLNINGEN
för konungens regering. Han hade funnit före sig endast
förvirring och fattigdom, och han lämnade efter sig en sträng
ordning, goda inkomster och en sparad skatt. Man borde med
rätta »till det flitigaste vinnlägga sig om att rikets penningar
icke utan där de väl anlagda bliva utgivas måtte», var en
grundsats han uttalade. De gamla ordinarie utskylderna hade utgått
dels i penningar, dels och huvudsakligen in natura efter olika
grunder i olika landsdelar, oftast efter mantal, stundom efter
jordetal eller andra grunder, och i förra fallet skattade varje så
kallad »fullsätes» bonde lika. Alltifrån 1539 började en ny
skattläggning genomföras, grundad på jordetalet, så att bönderna erlade
mera i skatt i samma mån som de hade mera jord. »De, som ha
stora och sköna hemman», hette det i en skrivelse till Dalarne,
som bland annat rörde den nya skattläggningen, »måga göra något
mera i skatt, eftersom de hava jorden och ägorna till, än de fattiga,
som hava små hemman och icke så goda lägligheter med en del och
annan, som de rika.» Denna åtgärd medförde en icke obetydlig
förhöjning i den »årliga räntan», såsom dessa skatter med ett
sammanfattande namn kallades, men motiverades även genom
kronans ökade utgifter för allmänt väl och rikets försvar. Men
härtill kom den nya ordningen med uppbörden och
redovisningen för alla, även de minsta, skattetitlar eller »persedlar». I
början på 1540-talet uppgjordes stiftsvis ett slags liggare för
denna årliga ränta, prydligt skrivna och väl inbundna
summariska register, »ett mellanting mellan uppbördsböcker,
huvudböcker och jordeböcker». Där upptogos noggranna undervisningar
om grunderna för skatternas utgående socken för socken, antalet
bönder och beloppet av skatten, persedel för persedel. En i den
årliga räntan ingående inkomsttitel var den någon gång förut
berörda »fodringen», skyldigheten att underhålla konungens hästar
eller, såsom det vanligen var fallet, lösen för densamma med
penningar; den delades i den »årliga fodringen» och den vart
tredje år återkommande »konungsfodringen». Genom större
noggrannhet vid uttagandet av densamma bragtes den vid slutet av
konungens regering upp till ett ganska betydande belopp. Andra
register upplades över biskops-, domkapitels-, prebende- och
kyrkogods, likaså tiondelängder, och för fogdarnas räkenskaper uppgjor-
317
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
