Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allenastyrandets tid 1544-1560 - III. Gustav Vasas testamente - 1. Den kungliga familjen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
III.
GUSTAV VASAS TESTAMENTE.
I.
DEN KUNGLIGA FAMILJEN.
Konung Gustav gifte sig 1531 med prinsessan Katarina av
Sachsen-Lauenburg och hade med henne sonen Erik, som föddes
den 13 december 1533. Äktenskapet med Katarina var icke
lyckligt. Hon säges ha varit underlig till lynnet och genom
oförsiktiga yttranden ha utsått split mellan sin make och hans
fränder. Efter hennes död 1535 såg sig konung Gustav snart
om efter en annan gemål, och han skred denna gång ej utom
rikets gränser. Valet föll på den unga Margareta Eriksdotter,
dotter av Erik Abrahamsson (Leijonhufvud) och konungens
syssling Ebba Eriksdotter (Vasa). Drottning Margareta, om
vars goda och älskvärda egenskaper och ädla karaktär samtid
och eftertid burit enstämmigt vittnesbörd, födde sin gemål tio
barn, av vilka åtta överlevde föräldrarna, nämligen sönerna Johan
(f. 1537), Magnus (f. 1542) och Karl (f. 1550), samt döttrarna
Katarina (f. 1539), Cecilia (f. 1540), Anna (f. 1545), Sofia
(f. 1547) och Elisabet (f. 1549). Redan 1551 dog Margareta,
och året därpå gifte konungen om sig med sin svåger Gustav
Olovssons (Stenbock) sextonåriga dotter den vackra Katarina,
ett giftermål som väckte motstånd hos det svenska prästerskapet,
såsom ingånget inom förbudna led. Så knötos ytterligare
släktskapsband mellan konungahuset och den svenska högadeln, inom
vilken ätterna Brahe, Leijonhufvud, Stenbock, Sture och Ros
genom nära Vasafrändskap numera framstodo såsom de förnämsta
Öüfr tabellen sid. 448).
A21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
