Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brödrastriderna - I. Konung Erik XIV:s regering 1560-1567 - 1. Inre förhållanden under de första åren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK XIV
Huru olika var ej ställningen nu mot fyrtio år tidigare, då
fadern som en hemlös äventyrare vandrade kring i »skog och
skjul» och, ej alltid med framgång, sökte resa allmogen till en
skenbart föga förhoppningsrik strid mot den mäktige konungen
över tre riken, huru olika den krona, som av sig själv flyttade
över på Eriks huvud, och den, som, av ett folkmöte skänkt åt
företrädaren, så länge vacklade på dennes! Lika stor var
skillnaden mellan den i prövningarnas skola självlärde unge
adelsmannen och konungasonen, som införts i allt sin tids vetande och
utan att pröva några vedermödor från barndomen omgivits av
ett hovs prakt. Uppror hade från alla håll under många år hotat
den förre, ett vid lydnad i åratal vant folk omgav den senare.
Om möjligt ännu större var skillnaden mellan »det öde och
förlamade» rike den förre mottog och det välmående land, över
vilket den senare skulle övertaga herradömet, mellan bristen på
medel även till de nödvändigaste behoven, varmed den förre så
länge kämpat, och den fyllda skattkammare, i vilken den senare
blott hade att sticka in händerna och taga huru mycket han
ville. Fyrtio år förut hade knappt funnits mer än ett
oorganiserat bondeuppbåd, nu fanns ett jämförelsevis väl ordnat
försvarsväsen både till lands och sjöss. Det är ej många regeringar
i Sverige, som öppnats under så lyckliga och ljusa förhållanden.
Den nye konungen själv var i sin bästa ålder — han hade nyss
fyllt tjugusju år — och visade visserligen icke brist på intressen
av olika slag. Vid hans sida framträder från första stunden som
en förtrogen rådgivare och som en driftig och kunskapsrik
medhjälpare i regeringsbestyrens detaljer sekreteraren Jöran Persson,
som redan i Kalmar tillhört den dåvarande hertigens hov och
vars öde hädanefter skulle komma att oupplösligt förknippas
med hans herres i medgångens dagar och i olyckans. Den nya
styrelsen tycktes också börja på ett mycket självmedvetet
sätt och med en rad av regeringshandlingar, av vilka några
syntes löftesrika nog. Till de första ämnen, som togo dess
uppmärksamhet i anspråk, hörde ordnandet av konungens
förhållande till sina bröder, hertigarna.
Gustav Vasas testamente lämnade i det fallet åtskilliga frågor
öppna. Å ena sidan hade furstendömena med slott och län,
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
