Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brödrastriderna - I. Konung Erik XIV:s regering 1560-1567 - 1. Inre förhållanden under de första åren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK XIV
der, skulle på egen hand företaga eller besluta någonting, varpå
rikets välfärd hängde, särskilt i fråga om den utrikes politiken,
utan att det skedde med allas deras och de förnämsta ständernas
endräktiga råd och samtycke. Dock skulle — och därmed
upphävdes tydligen denna föreskrift, åtminstone till en del — under
vissa förutsättningar det ej vara någon av bröderna förmenat att på
egen hand, i fall tillfälle yppades, söka »meniga Sveriges rikes och
sitt eget gagn och bästa», om blott riket därav ej toge någon skada.
Huru skulle allt detta ställa sig i praktiken, framför allt denna
meddelaktighet i regeringen?
Då Gustav Vasas testamente ännu endast förelåg i förslagets
form, hade Erik framställt anmärkningar mot detsamma och dels
påyrkat, dels verkligen genomdrivit vissa förändringar till sin
fördel. Bland anmärkningarna hade åtminstone en ej lett till någon
påföljd: den gällde den nyss anförda bestämmelsen, att konungen
ej finge företaga några »högviktiga saker», vare sig i utrikes
politiken eller eljest, utan furstarnas och de förnämsta
ständernas samtycke. Nu togs den invecklade frågan utan dröjsmål
upp och med mycken kraft. Redan den 9 mars 1561 utfärdades
kallelse till rikets ständer att i stort antal inom fem veckor
infinna sig i Arboga, och med bröderna, det vill säga med Johan
och Magnus, inleddes underhandlingar, vilka å konungens
vägnar fördes av Svante Sture och några andra av högadeln jämte
Jöran Persson. Det var naturligtvis Johan, som i främsta
rummet förde furstarnas talan. Man har från honom en
framställning av några önskemål, ifall eller sedan de av konungen yrkade
bestämmelserna antagits, bland vilka de förnämsta voro, att
hertigen skulle erhålla konungens skriftliga tillåtelse att fritt få
föra krig mot vem som helst med undantag av konungen och
dennes efterkommande och likaledes sluta förbund med och mot
vem som helst med samma undantag. Men härtill har konungen
tydligen ej velat lyssna.
För ständerna, med vilka förhandlingarna åtminstone delvis
fördes på öppet torg, framställdes de kungliga förslagen
beträffande ordnandet av furstarnas ställning i riket; de gillades, utan
att någon skymt till motstånd spordes, den 14 april 1561, och
äro kända under namnet Arboga artiklar. Huru stor vikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
