Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brödrastriderna - I. Konung Erik XIV:s regering 1560-1567 - 1. Inre förhållanden under de första åren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK XIV
Furstarnas undersåtar skulle vara konungen förbundna med
samma »generaled» som rikets övriga invånare och ej avlägga
någon annan ed med undantag för furstarnas enskilda tjänare
(kansliförvanter). I de fall, som landslagen föreskrev, skulle
furstarnas undersåtar vara skyldiga att göra konungen skatt eller gärd
liksom rikets övriga inbyggare. Desammas rätt att med sina besvär
vända sig till konungen, vare sig det gällde furstarna eller deras
fogdar, förbehölls dem uttryckligen. Vad det främsta av
stånden, adeln, angick, förbjödos furstarna att utdela frälse med sköld
och hjälm. De fingo ej hindra adelsmän att träda i konungens
tjänst, ej döma över adelsmän i konungens råd eller över dem,
som brukades i »sekrete saker». Furstarna fingo tillsätta
häradshövdingar, men åt konungen förbehölls rätten att utse lagman.
Vad skulle ske från häradshövding till lagmannen eller hertigen,
från dem till konungens nyinrättade nämnd eller konungen själv.
Därjämte föreskrevs, att konungsräfst skulle i furstendömena
hållas vart tredje år. I fråga om krigsförfattningen bestämdes, att
furstarna med sitt folk skulle infinna sig på de av konungen
anordnade vapensynerna och att i krig den väpnade styrkan från
furstendömena skulle stå under konungens överstar och hans
krigsrätt. Furstarna förbjödos att tillsätta biskopar eller
ordinarier och i allmänhet att befatta sig med religionssaker eller
präster; dock fingo de besätta regala gäll. Utan konungens råd
och samtycke fingo de ej föra krig, sluta fred eller förbund eller
ingå andra viktiga förhandlingar med främmande makter med
undantag dock beträffande giftermålsangelägenheter och »egna
saker», om de »ej voro konungen emot». I regeln fingo de ej
sammankalla furstendömenas ständer till möten utan konungens
samtycke, ej heller konungen oåtspord pålägga nya skatter.
Konungens förordningar i kyrkliga eller ekonomiska frågor skulle
även gälla i furstendömena. Mynträtt förbehölls visserligen
furstarna, men mynten finge ej skilja sig till skrot och korn från
rikets mynt, och konungens bild skulle synas på ena sidan.
Slott och fästen skulle stå öppna för konungen eller hans
fullmäktige, konungen eller hans ombud skulle på sedvanligt sätt
befordras även genom furstendömena.
Arboga artiklar utfärdades i flera exemplar, beseglade av ko-
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
