Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brödrastriderna - I. Konung Erik XIV:s regering 1560-1567 - 1. Inre förhållanden under de första åren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK XIV
A
för dem, att konungen förordnat några personer i konungs
nämnd, av vilka en del skulle stanna i Stockholm och en del
resa omkring, när så behövdes, i landsorten vid marknader eller
landsting. Det var en överdomstol, vars inrättande på detta
enkla sätt tillkännagavs och som närmast torde ansluta sig till
den redan tidigare i det kungliga hovet vid de s. k.
borgstämmorna förekommande nämnden, som hade att efter hovartiklarna
eller gårdsrätten döma över konungens hovfolk och andra tjänare.
Vid riksdagen gjordes även ett försök att på laglig väg ordna
det för allmogen betungande skjutsväsendet. Gästgiverier,
s. k. taverner, till resandes tjänst skulle nämligen inrättas vid
vägarna och allmogen i stället erlägga »tavernepenningar».
Inrättningen gjordes närmast på försök, den stötte inom kort
flerstädes i landsändarna på motstånd och visade sig efter hand
i det väsentliga vara förfelad.
På ett uppseendeväckande sätt lät konungen vidare meddela,
att han vid sin förestående kröning ämnade giva ett par av sina
närmaste fränder »grevenamn och -stånd».
Jämte vissa kyrkliga ärenden, om vilka mera i annat
sammanhang, hade slutligen på riksdagen förevarit frågan om
konungens »giftermålshandel» i England. Ständerna samtyckte till
densamma, lovade att under konungens frånvaro hålla den tro-
och huldhetsed, som de redan svurit, och visa lydnad mot dem,
som konungen under sin bortovaro kunde förordna till
ståthållare i olika landsändar.
Men som friare ärnade Erik uppträda i konungadömets hela
glans, och han ville följaktligen dessförinnan fira sin kröning.
För densamma hade storartade förberedelser vidtagits, och den
hölls med en ståt, vartill man i det fattiga Sverige ej hade sett
något motstycke. I Antwerpen hade beställts regalier, dyrbara
klädedräkter åt konungen och prinsessorna, pärlor och kostbara
tyger, tapeter, silverkärl och oändligt mycket annat.
Bjudningsbrev hade utgått till furstar och städer runtom Östersjön, ehuru
av de förra endast hertigarna av Pommern och Lauenburg läto
sig representeras genom särskilda beskickningar.
Kröningsdagen hade omsider bestämts till den 29 juni. De främmande
sändebuden lämnade huvudstaden den 25 och anlände, uppe-
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
