Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brödrastriderna - I. Konung Erik XIV:s regering 1560-1567 - 2. Besittningstagandet av Estland. Brytningen med hertig Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRYTNINGEN MED HERTIG JOHAN
trägnare och skarpare från densamma. Därjämte lät han Klas
Kristersson Horn åter gå anfallsvis till väga, och den 2 juni
1562 lyckades denne erövra det viktiga Pernau, både staden och
slottet, varpå fientligheterna fortsattes med all den kraft, som
omständigheterna medgåvo. Ett par veckor efter Pernaus fall,
den 19 juni, steg hertig Johan ombord på sitt fartyg i Åbo för
att avsegla till Polen.
Efter några dagar var hertigen framme 1 Danzig och stannade
där tveksam och villrådig i nära två månader. Ett sändebud
från konung Erik medförde ett hotfullt brev, och hertigen stod
ett ögonblick i begrepp att vända om. Men så segrade de
motsatta inflytelserna, och han begav sig över Königsberg till Kovno
och därifrån till Vilna. Här avslöts omsider giftermålskontraktet
och firades bröllopet den 4 oktober mellan den svenske hertigen
och den polske konungens yngre syster Katarina. Johan utfäste
åt sin gemål ett livgeding (Åland m. m.) och lovade att därå
skaffa konung Eriks bekräftelse. På tillfrågan förklarade han sig
visserligen vara en den svenske konungens vasall men utan större
skyldigheter än som ålåge det Tyska rikets furstar — något som
alldeles stred mot Arboga artiklar. Slutligen lämnade han sin
nye svåger återstoden av det utlovade lånet — hela summan
uppgick till 120,000 daler — och mottog i stället en
pantförskrivning på sju slott i Livland, av vilka det nordligaste, Wittensten,
låg nära intill det svenska intresseoemrådet och omkring en månad
senare intogs av svenskarna. Det var en situation full av vådor
och tvetydigheter.
Från Litauen begav sig Johan med sin gemål till Riga, fick
därifrån företaga en äventyrlig färd till lands över Pernau och
Reval och ankom omsider till Åbo på julaftonen 1562. Under
uppresan genom landet hade han naturligtvis måst träda i
förbindelse med den svenske konungens representanter i Estland,
där numera hans nära frände Svante Sture var ståthållare, men
visade därunder en förvånansvärt vacklande hållning, ena
ögonblicket beredd att avstå från slotten, ett annat besluten att behålla
dem, varvid det också stannade.
Från Åbo underrättade hertig Johan Erik om sitt giftermål,
och denne svarade med en beskickning, som anlände till Finland
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
