Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brödrastriderna - I. Konung Erik XIV:s regering 1560-1567 - 3. Upplösningen av förbundet mellan Sverige och Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK XIV
förhållanden måste utgången av kriget väsentligen komma att
bero på vem som kunde göra sig till herre över Östersjön.
De mellantyska makterna gjorde vad de förmådde för att
förebygga ett krig, som icke kunde annat än skada Tysklands
intressen. På initiativ av Kursachsen och Hessen beramades ett
fredsmöte i Rostock hösten 1563, men då de krigförande
makternas ombud uteblevo — svenskarna därför att de ej av den
danske amiralen, som vid den tiden behärskade Östersjön, kunde
erhålla lejd —, gick hela sammankomsten om intet.
I det hela taget intog Danmark i yttre hänseende en
fördelaktigare ställning än Sverige. Det hade åtminstone två
bundsförvanter, låt vara att av olika anledningar deras bistånd icke
kunde bliva av någon avgörande betydelse: Lybeck var i sig självt
svagt, och Polens intressen voro endast i ringa grad
gemensamma med Danmarks. Erik hade ingen bundsförvant, icke
ens någon pålitlig vän i Europa. När kriget började, ansågs
visserligen Hessen, tack vare de inledda
giftermålsunderhandlingarna, vara svenskt sinnat. Men när Erik av en dåraktig
nyck mitt under dessa till drottning Elisabet i England skrev
ett nytt friarbrev, förklarande de hessiska underhandlingarna ej
vara allvarligt menade, och detta brev, av danskarna
uppsnappat, välvilligt delgavs lantgreve Filip, drog sig denne naturligt
nog tillbaka, och den svenska beskickning, som befann sig i
Hessen, fick sitt respass. Försöken att återupptaga
underhandlingen misslyckades; Eriks tillämnade brud, Kristina av Hessen,
sedermera gift med hertig Adolf av Holstein, blev i alla fall
stammoder för en svensk konung. Slutligen hade Danmark
lyckats få en traktat med Ryssland avslutad, visserligen icke
direkt riktad mot Sverige utan endast garanterande hertig
Magnus’ estländska besittningar. Ställningen till Ryssland
blev under sådana förhållanden för Erik en fråga av största
vikt och skulle med tiden leda till förslag av den
sällsammaste art.
Det utbrytande kriget gällde i främsta rummet, huruvida
unionen skulle återställas eller icke, det gällde beståndet av
Gustav Vasas stora livsgärning och Sveriges
utvecklingsmöjligheter vid Östersjön, som på alla håll sattes i våda av hotande
42
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
