Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brödrastriderna - I. Konung Erik XIV:s regering 1560-1567 - 4. Krig och underhandlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK XIV
å sin sida gjorde att skilja Polen från förbundet med Danmark,
misslyckades alldeles. Lika liten framgång rönte den danska
änkedrottningen och hertigarna av Pommern som fredsmäklare
detta och följande året. Erik höll alltjämt därpå, att mötesorten
skulle vara belägen i Sverige. År 1565 började likaledes den
franske gesanten i Danmark, Dançay, sin oförtrutna verksamhet
som fredsstiftare. Han reste emellan de båda nordiska konungarna,
men de förslag, som han medförde från den ene, förkastades
såsom orimliga av den andre. Erik XIV fordrade också Jämtland,
Härjedalen, Halland och Bohuslän, Fredrik II Älvsborg med
område, återlämnande av gjorda erövringar och ersättning för
krigskostnaderna m. m. Det är svårt att avgöra, vilkadera
fordringarna som voro mest oblyga.
Emellertid saknades icke skäl, som borde stämt den svenske
konungen mera fredsvänlig. Sverige var fortfarande isolerat, av
den svenske konungens tyska svågrar, greven av Östfriesland,
pfalagreven Georg Hans, markgreven Kristofer av Baden, var
ingen hjälp att vänta, och de försök, som gjordes att anknyta
förbindelser med utlandet, måste betraktas som mindre lyckliga.
Danmarks upprepade försök att stänga Sundet för skepp, som
kommo väster ifrån, för att därigenom avskära Sverige från
tillförsel, väckte förbittring och protester i England och Spanien,
men Erik förstod ej att begagna sig därav, och den tid var för
övrigt ännu fjärran, då de fria Nederländerna med Sveriges
hjälp skulle vrida nycklarna till Sundet ur Danmarks händer.
Det katolska Spanien hade ett visst hemligt intresse av att se
de båda protestantiska makterna i Norden inbördes sönderslita
varandra. Man finner emellertid Sverige något
uppkomlingsmässigt söka förbindelser av en tvivelaktig och icke alltid så
reputerlig art. Den politiska världen i Europa fylldes sålunda
snart av rykten om underhandlingar eller förbund mellan konung
Erik och den halvidiotiske hertig Johan Fredrik av Sachsen-Weimar,
som å sin sida blint lyssnade till den tyske äventyraren Wilhelm
von Grumbach och de »änglauppenbarelser» denne
uppdukade-Grumbachs planer gällde störtandet av den Albertinska linjen i
Kursachsen, men omspände för övrigt hela mellersta Tyskland
och mera därtill. Eriks kansler, Nils Gyllenstierna, uppehöll sig
58
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
