Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brödrastriderna - II. Konung Eriks undergång - 5. Tronskiftet 1569
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRONSKIFTET 1569
5.
TRONSKIFTET 1569.
Redan under upprorets gång lät hertig Johan efter hand
hylla sig som Sveriges regent och föreståndare, ja till och med
såsom regerande konung; om någon delning av makten med
hertig Karl har det aldrig varit fråga. Den så många gånger
högtidligt bekräftade arvföreningen för Erik och hans manliga
avkomma var emellertid faktiskt omintetgjord, och ett
högtidligare erkännande från ständernas sida av den skedda
förändringen, än de redan insamlade strödda försäkringarna inneburo,
måste från början ansetts erforderligt. Man sysselsatte sig i
Stockholm under hösten 1568 med förberedelser härför. Till
dessa förberedelser hörde även åtgärder att omöjliggöra varje
tanke på Eriks återinsättande och få hans framtida öde på
förhand bestämt. Sinnesstämningen mot honom hade i hög
grad förbittrats särskilt hos hertig Johan på grund av dennes
morbroder Sten Erikssons död, och man ville icke sätta tro
till konungens försäkran, att dråpet skett mot hans vilja.
Johan hade omedelbart efter sin ankomst till Stockholm låtit
flytta Erik från det rum, där han i början förvarats, till ett par
för övrigt något så när inredda valv i slottets sydvästra del, de
så kallade Eskils gemak. Inom ett par veckor gjorde emellertid
den fångne konungen ett flyktförsök genom att fila av järngallret
framför ett av fönstren. Det upptäcktes, och oron tyckes ha
blivit stor. Den 18 oktober avhandlades saken med några av
de i Stockholm närvarande ständerna jämte magistraten, och
dessa tillstyrkte visserligen ett furstligt underhåll för den fångne
konungen men därjämte en noggrann bevakning. Ett par dagar
senare fingo några adelsmän och sekreterare skriftligen återkalla
vad de på Eriks befallning under upproret avhandlat med
allmogen i vissa landsorter emot hertigarna, och något längre
fram måste ett antal präster med ärkebiskopen i spetsen
likaledes skriftligen återkalla de beseglingar, som de tillförne gjort
125
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
