Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brödrastriderna - III. Johan III:s regering 1569-1587 - 2. Missnöje och stämplingar. Konung Johans inre styrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHAN III
dryckenskap och beredd till vilken låg handling som helst. Han
var, klagades sedermera, »betrodd om alltsammans» med rikets
handlingar och med dess sigill. En annan föga bättre känd men
inflytelserik sekreterare var Olov Sverkersson. Med dessa
överlade konungen — med förbigående av rikets råd — ej sällan i
enrum. Under hans slappa tillsyn kunde de tillåta sig allt slags
ofog, och efter konungens död hördes prästerskapet klaga över
att prästsysslor ogenerat såldes i kansliet och utdelades efter
hovgunsten och »handfyllan».
Det saknades ej försök att råda bot på dessa missförhållanden,
men effekten blev ringa. Gång efter annan väcktes förslag att
vid konungens sida organisera ett slags regeringskonselj. Än var
det fråga om att riksråden skulle turvis tjänstgöra vid hovet, än
föreslogs att jämte dem använda tjänstemän utom rådet, vilka
samfällt borde sammanträda vissa tider på dagen, än föreslogs
inrättandet av ett så kallat hovråd med regelbunden tjänstgöring.
Men verkställigheten uteblev antingen helt och hållet eller
upphörde efter någon kortare tid. Det dåliga resultatet berodde
naturligtvis till icke ringa del på konungens svaghet och brist
på ordningssinne, men en annan orsak var nog att söka i den
svenska adelns ovana vid regelbunden ämbetsverksamhet — det
var ur adelns krets, som den tillämnade regeringskonseljen skulle
tagas.
Under dessa förhållanden framväxte emellertid en opposition,
för vilken rikets råd gjorde sig till språkrör. Johan III:s regering
är rik på utförliga rådsbetänkanden, i vilka alla slags frågor, både
utrikes och inrikes, behandlades. Redan tidigt framställdes
önskningar, att sedan rådslaget gillats, konungen ej på egen hand
skulle göra någon ändring i detsamma, eller att vad som konungen
med rådet kommit överens om också måtte verkställas, att i
kansliet bättre ordning skulle införas, expeditionerna påskyndas.
och den ena befallningen icke gå emot den andra.
Föreställningarnas upprepande visar, att de ej medfört någon verkan, och
från Johans sista år höras samma klagomål som från de första,
att ett fattat beslut efter några veckor kunde kastas över bord
och att obehöriga personer i dylika fall utövade ett otillbörligt
inflytande.
166
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
