Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brödrastriderna - III. Johan III:s regering 1569-1587 - 4. Johan III, hertig Karl och högadeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHAN 111
slutligen kom man överens om att underhandlingar skulle
öppnas på hösten, varefter den blivande föreningen skulle kungöras
för ständerna på en allmän riksdag. När denna sammanträdde
i februari 1587, hade överenskommelse redan träffats i de flesta
punkterna, och under fortsatta förhandlingar mellan
rådsmedlemmar å ömse sidor utjämnades de sista svårigheterna.
Hertigen gav efter i flera viktiga frågor, men även konungen
lyckades icke fullständigt genomdriva sin vilja, framför allt icke i
fråga om kyrkobruken.
Konstitutionen i Vadstena om de kungliga och furstliga
rättigheterna, tillkommen under medverkan särskilt av Erik Sparre
och daterad den 13 februari 1587, innehöll i huvudsak följande.
Biskopsvalet i Strängnäs stift skulle tillgå så, att
prästerskapet därstädes jämte ärkebiskopen och domkapitlet i Uppsala
skulle sätta tre på förslag, av vilka konungen skulle utnämna
en. Biskopsstiften skulle bliva oförändrade, som de varit på
konung Gustavs tid.
Konungsräfst ägde konungen hålla i furstendömet, om
särskilda förhållanden så krävde; fursten kunde, om han så fann
för gott, låta några av sina tjänare vara närvarande.
Lagmansval skulle förrättas enligt landslagen men fursten vid
sidan av de sex adelsmännen hava »den sjunde rösten». Av de
tre föreslagna ägde konungen utnämna en.
Vad skulle ske från häradshövding till lagman, från lagman
till fursten och sedan under konungen.
Allmänna utförselförbud, vartill dock krävdes furstens, rådets
och de förnämsta ständernas samtycke, skulle gälla även i
furstendömet Men i övrigt förbehölls fursten rätt att utfärda stadgar
och förordningar, blott de icke strede mot Sveriges lag eller
lände undersåtarna i andra landskap till skada.
Till allmänna möten skulle även furstendömets invånare komma.
Adelns privilegier skulle iakttagas även i furstendömet och
ingen skatt påläggas dess underhavande utan husböndernas
samtycke. Om allmänna gärder till kronans behov från
konungariket och furstendömet skulle rådslås med fursten, rikets råd
och flera ständer. I övrigt förbehölls hertigen en viss
självständig beskattningsrätt. :
202
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
