Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Unionen med Polen och den politisk-religiösa brytningen 1587-1600 - II. Sigismunds tronbestigning i Sverige - 1. Uppsala möte 1593
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPSALA MÖTE 1593
maste trakterna samlats ett antal adelsmän, präster och
köpstadsmän. Det var ett litet ständermöte, vars medlemmar också
gåvo sitt samtycke till den förening om regeringen, som den 8
januari 1593 ingicks mellan hertig Karl och rådet. Samfällt
åtogo de sig densamma, och hertigen erkändes som den
förnämste. Å ömse sidor lovades att ingenting företaga på egen
hand eller utan varandras råd och samtycke samt att gemensamt,
en för alla och alla för en, ansvara för besluten. Undersåtarna
skulle, hette det till sist, hållas vid Guds rena och klara ord
efter den augsburgiska bekännelsen, vid Sveriges skrivna lag
samt rikets privilegier och friheter.
Den nya regeringen fick genast behandla varjehanda frågor.
Till de viktigare hörde frågan om det dåliga mynt, som under
de sista åren slagits och som trots alla förmaningar framkallat
en allmän prisstegring. Ett öppet brev om myntet utfärdades
den 12 januari, vari värdet på det senast präglade mark- och
klippingsmyntet bestämdes: det nedsattes från 8 öre till 6, och
för vissa särskilt dåliga myntsorter ända ned till 2 öre. De
närvarande köpstadsmännen förklarade sig tills vidare belåtna
därmed.
Viktigast för ögonblicket var dock den kyrkliga frågan.
Redan två dagar efter konungens död hemställde hertigen till
rådet, om icke ett prästmöte borde sammankallas för att
besluta både om lära och ceremonier. Rådet, ännu icke fulltaligt,
svarade nägot undvikande, att ett sådant möte nog vore
behövligt, men att man kunde dröja därmed till konungens begravning.
Frågan togs åter upp på ständermötet, sedan redan i
december Abraham Angermannus av hertigen uppmanats att
återvända till fäderneslandet. De närvarande prästmännen
framställde till hertigen den 3 januari en begäran om
sammankallande ju förr dess hellre av ett »allmänt, fritt och
kristligt» möte för att avhjälpa de rådande missförhållandena och
åstadkomma enighet. Saken bragtes ofördröjligen på tal mellan
hertigen och rådet, och redan den 9 januari kallades
prästerskapet att infinna sig i Uppsala den 25 februari för att där
hålla ett »fritt samtal» och förena sig om lära, ceremonier, god
ordning och disciplin samt om ärkebiskops- och biskopsval. Om
239
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
