Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samhällsordningens återuppbyggande 1600-1611 - II. Utrikes politik - 3. Lybeck och Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LYBECK OCH DANMARK
till omkring 20,000 man, en stor del därav dock föga stridsdugligt
folk.
I början av juli hade även Kristian IV återvänt, och på
morgonen den 17 angrepo svenskarna det danska lägret,
varjämte ett utfall mot staden gjordes från slottet. Det blev en
långvarig och förbittrad strid, varunder Kalmar uppgick i lågor,
men svenskarna blevo till sist tillbakaslagna. Samma dag ankom
danske riksmarsken med förstärkningar, och kort därefter
inseglade den danska flottan norr ifrån i Kalmar sund; endast med
svårighet lyckades de svenska skeppen rädda sig. Den 27 juli
drog sig Karl IX tillbaka och slog läger vid Ryssby, sedan han
anförtrott befälet på Kalmar slott åt Krister Some. Kort tid
därefter, den 3 augusti 1611, överlämnade denne, en tapper men
rå och samvetslös krigare, som personligen var förbittrad på
konungen, slottet genom förräderi i danskarnas händer. Öland
intogs av danskarna, men återtogs redan i september av Gustav
Adolf. Även danskarna voro utmattade, och några vidare
krigsrörelser av vikt förekommo icke under detta år, utom att
svenskarna satte sig i besittning av Jämtland och Härjedalen, där
konungen skyndade att utnämna svensk biskop.
* *
Karl IX:s dagar voro nu räknade. I mitten av oktober fördes
han från Småland upp till Nyköping, dit han ankom den 26 i
samma månad. Redan fyra dagar senare, den 30 oktober,
avled han där vid 61 års ålder, lämnande efter sig ett rike invecklat
i tre krig, en tronarvinge, som ännu icke fyllt 17 år, och inga
närmare bestämmelser om regeringen. Men på Gustav Adolfs
uppfostran hade fadern nedlagt den största omsorg, vid honom
fäste han sina förhoppningar, när han själv ej såg sig i stånd
att föra sina värv till slut, och det visade sig snart, att Sveriges
ständer skulle förtroendefullt samla sig kring den unge fursten,
vars ljusa bild och vinnande egenskaper tycktes lova en klarare
dag än den ovädersfyllda, som sjönk ned i graven.
23—201267. Sveriges historia. V.
353
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
