Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Wistande i Stockholm. — Swårigheter wid tullklareringen i Petersburg. — Ministern grefwe Cancrin. — Amiral Krusenstern. — Baron Wrangel. — General Schubert. — Ministern grefwe Speranski. — Rysk teater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3
jag hwar dag, fur att fa wara saker ntlenmade, men furgafwes; wi
blefwo affardade med obestamda och undwikcmde swar. Den
stursta swarigheten gjorde en packwagn, som jag medfurt fran
Christiania, fur att derpa fura wara koffertar, instrumenter och
de mangfcildiga furnudenheter, som aro oumbarliga pa en resa
genom Sibirien. Maktaren i Kronstadt hade frågat, hurumanga
packor wi medfurde, och, da det aldrig full mig in att hartill
rakna denna packwagn, blef den ej uppflird pa listan. Den
stulle oerfure tagas’ i bestag, och stepparen, som icke hade an
gifwit den, betala 100 rubel i buter.
Slutligen lat man mig forstå, att ingen annan utwag
aterstod, fur att fa ett slut pa saken, an att personligen wanda
mig till ministern, grefwe Cancrin, som gas audiens klockan 4
eftermiddagen. Jag gick alltfa dit, och da den ryska betjent,
som stod wid durren, lat fursta, att hans excellens war hemma,
och jag icke forstod hwad han tillade, knackade jag pa och steg in.
Jag traffade ministern i samtal med en prestman och beklagade
fur honom min nod. Han swarade i wredgad ton: "Det ar
er egen stuld!" Han hade namligen till fulje as grefwe Such
telens meddelande, att jag stulle resa genom Finland, gifwit
tulltjeustemannen i Abo och Wiborg befallning, att lata mig
obehindradt passera. Hade jag kommit den wcigen, stulle jag
sett, huru hiifligt man stulle behandlat mig. Till min ursakt
swarade jag: "Ers ercellens, man kan icke befalla ufwer om
standigheterna; och wid tiden fur min afresa sanns i Stockholm
intet fartyg bestamdt till Abo; men deremot lag ett segelfKrdigt
att afgll direkte till Petersburg, och jag kunde ej hafwa nagon
aning om, att denna omstanoighet stulle hafwa sa obehagliga
fuljder." Han stod emellertid fast wid sitt pastaende, att det
war min egen stuld, och i det han kastade ugat pa en klocka pa
waggen, tillade han kort: "och klockan ar ju cinnu icke 4" sjag hade
alltsa kommit litet for tidigt). Derpa wande han mig ryggen
och jag maste ga med ofiirrattadt arende. Aldrig hwarken forr
eller sedan har jag as nagon blifwit sa ohufligt bemutt. Nn
war saledes det sista hoppet borta: jag kunde icke resa till Si
birien utan mina instrumenter, ej heller kunde jag wanda om
till Vcorge utan dem, och detta sednare hade dehutom warit en
stam, ester alla de anstalter, som blifwit widtagna i och fur ex
peditionen, hwilken genom wetenstapliga jurnaler blifwit kungjord
ufwer hela Europa.
Nagra dagar furgingo under dessa fuga hugnande utsig
ter, till detz jag bestut mig till annu ett fursuk. Man hade sagt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
