Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Resa till Nischni-Nowgorod. — Dåliga wägar. — Owäder. — Twist med en gammal adelsfru i Sugdoda. — Murom. — Qwarter hos en pope. — Nischni-Nowgorod och dess stora marknad. — Besök i en moské. — Knäs Dadyan. — Saknad af beqwämlighet på hotellerna. — Flöjtspelaren Walter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
ord ryska. Wi tilltalade dem pa ryska, hwarwid den stående
mumlade nagra afbrutna ord; och slutligen fingo wi afwen den
sittande att se upp, i det han med ett wimligt grin pa dethalf
wilda ansigtet swarade pa rysta, att han tillhurde
det will saga en annan pascha an wi. Han tog oh furmodli
gen fur ryssar och wille lata forstå, att da han ej lydde under
den rysta paschans skejsarens) herrawalde, utan under en annans,
sa forstod han ej spraket. Wi besago mosten inwandigt. I
understå waningen war en kasern fur kossacker, som hade wakt
hallningen, och der ofwanpci war mosten eller den egentliga kyr
kan. Den innehull blott en predikstol, men fur ofrigt inga hwar
ken stolar eller bankar. Golfwet war ufwerdraget med ett grunt
klade, pa hwilket mohammedanerna sitta med korslagda ben; afwen
tornet besago wi, men kossacken, som beledsagade otz, fade, att
wi icke fingo stiga ut pa kanten af altanen, sa att wi kunde
warseblifwas as det nedanfur warande folket.
Pa andra hall i den stora bazaren funnos frausta grann
latswaror samt fruntimmershufwudbonader jemte allt hwad man
kan finna i de mest lysande bodar i Paris. Det ar en mark
lig kontrast att komma fran ett dylikt halfwildt djur med swart
gult ansigte, som handlar med pelswerk, till en sirlig franst ma
dam, som sitter i en prydlig bod, omgifwen af siden- och sam
metshattar, brokiga sidenband, sidentyger och walluktande twaler,
m. m. Wi gingo in i en bod, lockade af ett par bruna ogon
i ett wackert fruntimmersansigte, der jag kopte mig 2 par hand
star, en twalkula jemte stera andra småsaker. Jag wille afwen
kupa mig en finkam, men fade pa tysta till Erman: "Ich weih
nicht Wie das verdammte Ding heitzt auf Rutzisch." Han kom
icke heller ihag det, och madamen lcit oh lange fursoka att glira
otz begripliga pa rysta. Slutligen utbrast hon med ett komistt
smaleende: "Lassen uns lieber Deutsch sprechen!" "Jaså!" utro
pade wi; "ni talar saledes tysta och har roat er med att plaga
otz sa lange med att tala rysta!" "Ja, om ni inte hellre talar
fransta." Hon berattade ost derpa, att hon war fudd i Frank
rike och uppfostrad i en laroanstalt i Metz, der hon lart sig
tysta; att hon war gift i Mostwa och hette madam Lebours,
samt att hon ej fullkomligt talade rysta och ej heller wille låra
det mer an som war ytterst nudwandigt. Flere i Rytzland bo
sutta utlanningar hylla samma furesats, hwartill jag sedermera
erfor stcilet, da jag i lekatharinenburg traffade dawarande pro
fessorn wid universitetet i Kazan, hr Kupffer, med hwilken jag
nagra ar forut hade kommit i brefwexling. Da jag namligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
