Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXVI. Afresa från Astrakan. — Hernhutar-staden Sarepta. — Tyska och franska nybyggen längs Wolga. — Audiens hos kejsar Nikolaus I och kejsarinnan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
sidan af Ural-bergen och hwaraf rysfarne hade burjat sta mynt.
Han swarade, att han wille skanta mig nagra stalMind. Jag
anmcirkte da, att enar afsigten war att anwanda det till en riks
likare fur den norska langd-enheten, sa stulle regeringen betala
det. "Ja, men will ni inte sjels hafwa nagot?" Jag swa
rade : "Som ers excellens behagar." "En fem, sex stalpund?"
och jag swarade åter leende: "Som ers excellens behagar."
Han stref sedan nagra ord pa ett papper, ofwerlemnade det at
en betjent, och pafoljande morgon kom en bergstjenstemcm till
mig med twa glasflastor, den ena innehallande 8 stalpund ra
platina i stora korn, nagra sa stora som korsbarskarnor; den
andra fiastan, fom war sturre, innehull fina korn as de med
platina bestagtade metallerna (l>/H’tt?«, onn/um), som afstiljas nar
platinan rcnas. Af dessa flastors innehall stankte jag Ber
zelius en del och det iifriga ufwerleninades till fysikalista kabi
nettet wid universitetet i Christiania. Jag gissar att grefwe
Cancrin wisade mig denna stora artighet, for att utftlana det
obehagliga intryck, som hans allt annat utom hufliga beteende
mot mig hade uppwackt, da jag wid min ankomst till Petersburg
ar 1828 wande mig till honom, for att med hans tillhjelp fa
utlemnad en fran Christiailia medfurd packwagn, hwilken tullwerket
wille tagn under beslagscmfprak och tillika falla deu ostyldige
fwensta stepparen till 100 rublers buter, for det deuna wagn
hade blifwit glumd att angifwas jemte wara andra packor.
Dn war gamla norska britschta, genom 2 ars fard pa ofta
olandiga wagar, nn hade blifwit sa bristfallig, att den holl pa
att alldeles falla i stycken, nodgades wi att i Petersburg kupa
en ny stark wiener-wagn, hwilken sedan bestanoigt blifwit be
gagnad af de norska statsraderna wid deras farder till och fran
Stockholm. Med denna afreste wi fran Petersburg genom Fin
land till Abo, der wi uppehollo otz en 4—5 dagar, hwarunder
wi dagligen besukte observatoriets alstwarde furestandare, Aroje
lander. I Stockholm bles jag wanligt emottagen af alla der
warande landsman, och ifynnerhet af war dawarande statssekrete
rare, sedermera statsminister Dne, som afstod at mig ett par rum
i norska stats-kansliet pa Blasiiholmen.
Ester ankomsten till Stockholm ar 1830 drujde det ett par
weckor innan wi fingo audiens hos konungen, wid hwilket till- -
falle han furwanade mig genom sin bekantstap ined Sibiriens
och tatarernes aldre historia, hwari jag war temligen okuunig.
Men icke mindre furwanade det mig, att han wande sitt tal och
sina frågor till min fuljeslagare, som om jag alls icke hade wa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>