Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utsikter förefunnos för utverkande av effektiv hjälp. I december 1922
kunde Förvaltningsutskottet företaga en preliminär fördelning av då
erhållna friplatser och beslöts erbjuda Tyskland 35 st., Tjeckoslovakien 10,
Österrike 10 och Ungern 25. Samtidigt meddelades också de länder, som
kunde begagna sig av övriga friplatser, att delssa stodo till disposition.
Härav berörda länder voro England, U. S. A., Belgien, Frankrike,
Australien och Sydafrika.
Det är lätt förklarligt, att dessa underrättelser hade ett kollossalt
stimulerande inflytande på intresset för deltagandet i Spelen, speciellt i hela
Mellaneuropa. Man kan väl t. o. m. ifrågasätta, huruvida exempelvis i
Tyskland bedrivits så mycket agitation för deltagande i några föregående
Olympiska Spel, som det nu gjordes för deltagande i Sveriges Idrottsspel.
Men så kan också förtjäna påpekas, att den förnämsta orsaken till att
tyskarna med verklig lidelse koncentrerade sig för ett värdigt deltagande i
Spelen var den, att de betraktade Spelen som en möjlighet för dem att
åter komma med i det internationella samarbetet i idrott, vilket för deras
i oerhörd grad framväxande idrottsrörelse nästan betraktades som ett
livsvillkor. Dessutom hoppades man ju i Göteborg kunna framvisa resultat,
som klart skulle visa, hur långt det tyska nydaningsarbetet i idrott nått,
och att tysk idrott numera nått en sådan standard, att Olympiska Spel
utan Tysklands deltagande icke kunde betraktas som olympiska i
verklig mening.
Underhandlingar med Tyskland fördes först med Deutscher
Reichs-ausschuss für Leibesiibungen i Berlin, men allt efter som underhandlingarna
fortskredo visade det sig nödvändigt att i Tyskland tillsätta en särskild
kommitté, som uteslutande skulle arbeta på organisationen av tyskarnas
deltagande. Denna kommitté fick sitt säte i Lybeck, där man tänkt sig
den tyska truppens sammandragning, och fick till ordförande den bekante
professorn Dr Steffen, genom vilken sedan de viktigaste underhandlingarna
fördes. Redan tidigt fick man klart, att den tyska representationen skulle
bliva synnerligen stark i allmän idrott och simning, men att god
representation kunde åstadkommas också i tennis, brottning, rodd och cykel. Det
kan erinras om, att ett par stora tyska tidningar satte i gång stora
insamlingar för Göteborgsresan och t. o. m. statsunderstöd beviljades densamma.
Därför blev det också möjligt för tyskarna att sända betydligt fler
representanter än de 35, som erhållit löfte om fria resor och fritt vivre.
Underhandlingarna med Tjeckoslovakien fördes först med dess olympiska
kommitté och därefter med tjeckiska idrottsförbundet. Innan tjeckerna fått
reda på, att de beviljade fria resorna främst avsågos för de mest
valutasvaga länderna, hunno de med att giva uttryck åt sin förtrytelse över att
ha fått färre fria resor än »magyarerna, vilka tjeckerna äro överlägsna icke
endast i kulturellt utan även i idrottsligt hänseende». Sedan idrottsför-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
