Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till Göteborg och bland dem sådana som Rudd, Abrahams, Nokes och
Ste-venson. Men Amateur Athletic Association och dess ledande män voro
tyvärr icke lika intresserade för saken trots generalkonsul Sahlins ivriga
bemödanden. Just när underhandlingarna lovade som bäst (t. o. m. namnen
i de engelska stafettlagen dryftades) beslöt A. A. A:s kommitté för
utlandsbesök att vägra idrottsmännen tillåtelse att resa till Göteborg. Att i detta
beslut inverkat idrottspolitik från visst håll torde vara ganska troligt och
det väckte därför icke ringa förvåning i A. A. A., då
Organisationskommittén samtidigt kunde påpeka, att brev ankommit från franske
generalsekreteraren Reichel, att franska idrottsförbundet beslutat att icke motsätta
sig franska idrottsmäns deltagande i Göteborg.
Frankrikes kyliga hållning mot Sveriges Idrottsspel är mera lättförklarlig.
Dels kunde ju en stor idrottsfest i Göteborg 1923 något förminska intresset
för Parisspelen 1924, dels var ju hela stämningen i Frankrike mot Tyskland
irriterad i samband med Ruhrockupationen, varför man förstår, att
fransmännen ansågo Spelen i Göteborg mer än onödiga. Hade amerikanarnas
deltagande kommit till stånd hade måhända Frankrike ansett ett uteblivande
olämpligt. Tack vare ett besök i Paris av direktör Edström kunde emellertid
Organisationskommittén dock få nöjet erhålla ovan omnämnda brev, men
som samtidigt de franska mästerskapen förlädes till samma dagar, som
fastställts i Göteborg, kan man endast betrakta detta brev som en vacker men
betydelselös gest. Fransmännen ansågo sig f. ö. från början illa berörda
därav, att Tyskland, tack vare de dit anlöpande Göteborgsångarnas
möjligheter, fått betydligt fler friplatser än Frankrike.
Att Belgien följde Frankrikes exempel och stannade hemma är ju ganska
förklarligt. Från Plolland kom det i alla fall till sist en liten trupp på 3 man,
av vilka särskilt Paulen kom att spela en framträdande roll vid tävlingarna.
Vid förhandlingarna med de nordiska länderna var det för
Organisationskommittén viktigast att tillfredsställande få ordnat med Finlands deltagande.
Då den finska valutan gjorde sitt till för att försvåra deltagandet, gjorde
kommittén speciella ansträngningar för att på olika sätt underlätta deras
deltagande. Vid dessa förhandlingar hade Organisationskommittén ett
ovärderligt stöd i direktör Uno Westerholm, Helsingfors, som begagnade sitt
stora inflytande för att få fram starkast möjliga finska representation. Till
sist lyckades kommittén intressera en donator, som åtog sig den tyngsta
bördan för finnarnes resekostnader i Sverige, varigenom det blev möjligt
för Finland att med sina 65 representanter skicka ut den måhända starkaste
idrottsrepresentationen hittills, vilket ju synnerligen väl kom till synes i
prislistorna.
Stort intresse, ja entusiasm fanns i båda de f. d. svenska provinserna
Estland och Lettland för deltagandet i Göteborg. Ehuru rätt stora trupper
kommo åstad från båda dessa nya stater, funnos från början ännu större
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
