Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indiska dikter (1901—1905) - Bhartrihari-dikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fjärilen, vänner,
som smärtan ej känner,
flyger mot lågan och vingen förbränner,
människan, vänner,
fast väl hon vet
lusts och njutnings fåfänglighet,
störtar med öppna ögon däri,
varken hon eller fjäriln är fri!
Qiva, Qiva, Qiva,
låt i en helig skog
mig i lugn förbliva —
må jag se mina dagar förrinna
med samma blick och samma ord
för ett halmstrå och en kvinna,
för en sten och ett blomsterläger,
för den vän, man allting tog,
och en fiende, som skatter äger,
för en orm och ett pärlbandssmycke,
för en ädelsten och ett stycke
förmultnande jord!
21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
