Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och af fröjd jag gret,
Att förgänglighet
Kan bli väg till fröjder utan namn.
Tyst jag vände om till sorgehuset,
Som om något varit än att se.
Mörkret fallit på, och öfver gruset
Alla vackra stjernor börjat le;
Då — från fönstret ser
Ock en stjerna ner,
Nej, två ögon, med osägligt ve!
Ack, den stjernan hade förr bebådat
Morgonrodnan till en dag af fröjd!
Ack, den blicken hade förr jag skådat,
Då så gnistrande, så ljuft förnöjd 1
Dessa ögon blå,
Dessa läppar små
Kysste jag en gång, af ingen röjd.
Det var hon, det var min sorgsna flicka,
Som jag kände från de forna dar!
Så kan intet annat öga blicka,
Ingen kind så hvita liljor bar;
Ack, ty hjertat frös:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>