Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sista blick på mina båda grannar. Hon slog ej ned sina
ögon, när mina mötte dem: innerligt varmt, nästan
svärmiskt blickade hon in i dem; men det var utan skygghet,
liksom utan afsigt. Och han, den åldrige, stod rakare än
förut, och leende hvilade på hans läppar. Båda hade
njutit ädelt, rent.
Och jag 8jelf? — Ja, jag kan säga detsamma om mig
utan förmätenhet. Nu, när jag sitter här vid skrifbordet
och lampan, nu blomstrar i all sin friskhet den verld af
andens sköna blommor, som skalden i afton flyttat in i
min själ. Tack, tack, du okände, för hvad du skänkt
mig! Kanske skall det bära frukt, en frukt, som då till
en del är ditt verk.
DEN 7 MARS 185*.
Det är då redan ett halft århundrade sedan dess. Jag
har, såsom jag tyckte, gifvit noga akt på tiden, följt
tem-ligen med den: men huru litet det varit i sjelfva verket!
Känn dig sjelf, gamle man! Du har trott ditt.hjerta vara
ungt, trots snön på din hjessa; men tiden och värmen ha
flytt ifrån dig oåterkalleligt.
Jag kände mig så underbart stämd i dag, när jag
vaknade: det förekom mig, som om något vigtigt skulle
hända mig; jag visste ej hvad, men jag bidde någon
uppenbarelse af okänd art. Då kom man in med bladet.
Det första, som mötte mina ögon, var, att i afton på
the-atern skulle gifvas Korsfararne, skådespel af Kotzebue. Det
slog mig strax för hufvudet. Jag framletade min äldsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
