Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och en konstnärs bana får ej bli stängd:
Han skall följa det fria tycket.
«Ack, fordom», bon sade, «målade vi
I vår barndoms glädtiga fantasi
En tafla af lycka och ära:
Hur’ du blef en konstnär och rik blef jag,
Hur’ ditt namn blef vida berömdt en dag,
Och — hur’ jag fick det namnet bära.
Så långt jag minnes, vi älskat hvarann’;
Nu vår lyckas tafla du måla kan:
Ty jag tror på din kraft och ditt snille!
Och — jag vet, att du ej är skapad till prost,
Och ej jag till att sola med kalfvar och ost;
Ah, Albert, du kan — om du ville.»
«Du stolta, du kära,» blef ynglingens svar,
«Du törstar då än som i forna dar
Efter glans och ära på jorden? —
Välan! — Gif en kyss till farväl åt din prest,
Som, när han kysser sin flicka härnäst,
Hennes stolthet väl värdig är vorden!»
Ett famntag, en kyss, ett rop af fröjd!
Och bland lummiga träden, af ingen röjd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
