Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Emot vanan hufvudvärk hon fått,
Och det var så qvalmigt i salongen.
Mannen dröjer än. Han ämnar sluta
Sitt parti och vänta på supén.
Hans aptit, som länge varit klen,
Nu var god, och derfor vill han njuta.
Hon kom hem. — Hvad der? Ett bref på bordet!
Utanskrift med lätt och qvinlig hand. —
Och en tår smög fram vid ögats rand:
Stilen kände hon på första ordet.
Är det möjligt? Brefvet var från henne,
Som hon fordom haft så kär, så kär.
Ödet, nu som alltid, skulden bär:
Ödet hade sedan skiljt de tvenne.
Men i brefvet står, att ödet frågat,
Om ej den, som vänner skilja kan,
Ock får ge dem åter åt hvarann.
Denna fråga hade Albert vågat.
Han är icke farlig, vill ej hämnas;
Lik sig var han: än han målade,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
