- Project Runeberg -  Sånger och berättelser / 1. samlingen af nio signaturer /
264

(1863-1865) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

på munnen: «Fy, Erikl Inte uttrycka dig så om din
in-form ator! Det kunde kosta dig en stut, min gosse. Herr
Svensson är inte att leka med, och hans mening med
lekstugan var utan tvifvel att göra den till läsrum och ej
till sofkammare.» Jag förstod driften och bet mig i
läppen. Huruvida jag var att leka med eller inte, torde
läsaren sjelf vara god och afgöra: att gossarne vågat
försöket och icke utan framgång, bör väl icke kunna bestridas.
«Nu kan ju herr Svensson låta gossarne f& lof i dag»,
fortsatte brukspatronen i skämtsam ton; «de se mig s8
förlästa ut i ögonen.» — Jo, nu stod jag der vackert
iskjort-ärmarne, jag som hade tänkt att öfverraska brukspatronen
med den glada åsynen af den mest ohejdade flit. Men
gossarne tycktes vara belåtna både med att de fått sofva
godt under förmiddagen, och att de fingo lof under
eftermiddagen. Dyster och betänklig att påse försvann jag till
mitt rum, sedan familjen gått in; och hade vi inte fått
pannkakor till middagen, så vet jag inte hvad som händt.

Följande dagen suto vi naturligtvis i skolkammaren,
läsningen gick rätt bra, isynnerhet en stund, då
brukspatronen var inne. Efter middagen rådgjorde han med mig
om examen, och den utsattes till den 5:te September; men
tillika blef jag obehagligt öfverraskad vid underrättelsen,
att comministern i församlingen, pastor Frykstadius, skulle
hålla sjelfva förhöret. Brukspatronen förklarade, att han
alltid brukat så förr och bad mig inte ta illa opp. Det
gjorde mig dock ganska bekymrad. Inte hade gossarne
lärt sig just så mycket för mig; men det är åtminstone
säkert, att de skulle ha svarat rätt på ett och annat, om
jag fått fråga sjelf. Nu visste jag intet annat råd än att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:45:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/signaturer/1/0268.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free