Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bur-Lars’ frieri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för hvilken han dragit helgdagsskruden på, fick bli
till sist.
Emellertid slog den stora moraklockan redan två,
och Halfvar tyckte så precis, att den ropade: "Pass
på! Pass på!" att han, liksom i förbigående, frågade:
— Skulle inte du, Karin, behöfva en, som skötte
om vårplöjningen åt dig?
Frågan åtföljdes af, att Halfvar smekande for
öfver Karins hand med sin stora, grofva och trälfyllda
dito. I frågans tonfall låg ju ock något varmt och
vänligt. Som en anständig kvinna ägnar och anstår,
bad Karin att få tänka på saken, och det gjorde hon
till klockan half tre. "Då neg hon och sa’ ja", som
det i visan heter. Måhända hade hon nog förut haft
sina tankar på Kling Halfvar. Ögon tala samma språk
i slott och koja, och det hade väl ej undgått den unga
änkans blick, att Halfvar en dag skulle komma. Äfven
hon insåg, att det var nödvändigt att lysning skedde
nästa dag, om bröllopet skulle hållas i den signade
juletiden.
När kvällsbrasorna tändes i stugorna, åkte mor
Karin och Halfvar i den förstnämndes älghudsklädda
släde till prosten, hvilken, fryntlig och glad, inskref
de båda kontrahenterna i "giftasboken".
Giftermålsaftal gå fort för sig på landsbygden ibland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
