- Project Runeberg -  Från Siljans sagoland : berättelser från Dalarne /
227

(1913) [MARC] [MARC] Author: Lars Lunell With: Axel Hjelm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Katri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•227

sedan fadern blifvit inburen i hemmet, ned vid hans
sida. Hon for med handen smekande öfver det
dödsbleka ansiktet och lade upp från faderns panna en af
de långa, blodiga hårtestarna. Hon hade, trots allt,
aldrig upphört att älska den hårda fadern, och nu,
inför hans stora nöd, togo barnets varmaste känslor ut
sin rätt. Först om en stund märkte hon, att Anders
stod med bland männen. Af Henrys beskrifning på
björnens raske baneman hade hon anat, att denne
sistnämnde, som ej för den främmande herrn gifvit sig
tillkänna, var Anders. Nu fick Katri visshet, och det
jublade inom henne, fast ögat grät, när hon midt för
"ingvalörens" ögon lutade sig till Anders bröst, slog
sina armar omkring honom och hviskade varmt: "Tack,
Anders!" Den unge finnen var stor för ödemarkens
tärna, och det är ju möjligt, att Henry ej tyckte sig
själf vara så jättelik i denna jämförelsens grymma stund.

Hade Sorrmonne varit vid sans och fått ordna, är
det mycket troligt, att någon "klok gubbe" eller s. k.
sårsalf vare blifvit eftersänd. Nu var det Katri, som
befallde på Kroppafjäll. Väl vetande, att i "kloka
gub-barnes" all läkekonst ingick mer och mindre
vidskepelse, kände hon med sitt religiöst vakna sinne en
bestämd motvilja för dessa svartkonstnärer. Gårdens
raskaste häst spändes för fars akjeliknande, med
elg-hud invändigt klädda kyrksläde, och så bar det af den
några mil långa vägen till Västerdalarnas då och äfven
länge härefter enda läkare. Öfver berg och dal, öfver
stora "kölgar" och mossar gick den färden, slutligen
följande de här och där befarna fäbodvägar, som ledde
ned till Västerdalarna, och innan dygnet gått till ända
var den raske körsvennen åter med doktorn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:45:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/siljans/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free