Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
denna gyllengröna skymning, som endast sådana
gamla häckomgärdade landthus kunna bjuda på,
och Sten ser sig förnöjdt omkring och konstaterar,
att det är »sju gånger hvassare än på Grand Hotel».
Raskt skrider man så till verket att utplåna
spåren af den långa kvafva järnvägsresans sot och
damm, och i samma ögonblick som de båda
vännerna, uppfriskade och omklädda, stå redo att åter
begifva sig ut, ljuder gonggongens maning till
kvällsvard från den $tora björkgruppen midtför
hotelltrappan.
Gudahärligt smakar nu supén på den långa
glasverandan utåt kyrkallén, den nysilade mjölken
från fröken Lovisas egen ladugård, de färska äggen
och kotletterna, den späda vårsyrliga rabarbern.
Ingen trängsel råder, men borden äro öfverallt
väl besatta, och muntra röster sorla och surra i
matsal och verandor.
Efter måltiden styra Sten och Karl-Olof sina
steg mot kyrkan och kyrkogården. Den ljusa
majkvällen har lockat skaror af promenerande, som
långsamt drifva fram och åter mellan björkarnas
pelarrader, mest ungdom af byns eget folk,
lysande röda hättor, bländhvita linneärmar och
blommigt rosiga halskläden.
Innanför de järnsmidda kyrkogårdsgrindarna
råda dock stillhet och tystnad. Den uråldriga
kyrkan med den egendomligt formade tornkupolen,
som enligt sägen haft en ur rysk fångenskap
und-sluppen krigsman till byggmästare, ligger mystiskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
