Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jes, så ofta han återvänder till fädernegården. Det
är också nästan med en känsla af andakt han nu
öppnar den låga dörren för vännen och de bägge
stiga in.
Gudi lof, här är allt sig likt som han
lämnade det sist, och hela hans gosselifs stämning
slår honom till mötes och tar honom fast med
famntaget från de gamla mobilierna. Vid fönstret
står ännu det hemsnickrade, nerbläckade och
täljknifssargade skrifbordet och där bakom den
bredkarmade länstolen, som mor en gång med så
mycken kvinnlig förslagenhet lyckades tillskansa
honom, då salen »stilades» upp med de nya
sjang-tila rottingssolarna. Där är bokhyllan med alla
de slitna skolluntorna, från Cavallins tjocka
lexikon med sin spräckta rygg till den lilla tunna,
nästan alldeles sönderlästa folkupplagan af Fänrik
Ståls sägner. Där är pinnsoffan med sitt röd- och
grönrutiga täcke, där den hederliga Moraklockan i
isitt rosiga fodral, som nu står nedgången ocfr
tyst. Karl-Olof får brådt att genast draga den
upp, och dess trygga tick-tack fyller det lilla
rummet som med en lefvande puls.
Och rundt om väggarna, hvarhälst mellan
golf och tak en fotsbredd plats funnits ledig att
bekläda, där sitta ännu hans kära lustiga gamla
dalmålningar, folkligt naiva och färgbjärta
framställningar ur sägen och tro, dem han snokat upp
och tillvaratagit på loft och skräpkamrar bygden
om. Där ser man »Jonas utspys ur Hvalfiskens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
