Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
plats på längre tid. Nu hade han alltid en
förevändning att, hvar han kom och gick, slå sig till
språks med innebyggarna, stifta bekantskaper och
göra människostudier, som voro både gagneliga
och intressanta.
Ett par gånger hade Karl-Olof tittat till
honom, men själf hade han ännu ej förnyat besöket
i Tibble, ehuru påstötningar visst icke saknats.
Han hörde, att vännen nu på fullt allvar gripit
sig an med gårds- och jordbruksarbetet vid faderns
sida, och han hade en känsla af, att han därvid
icke borde störa honom under den första tiden.
På söndagen träffade han både Anna och
Karl-Olof, just på utgående från högmässan. Det
var ett silande dagsregn, och nämndemannen, som
alltid hade det bistert med sina upproriska
fortkomstledamöter under slika ruskvädersperioder,
hade föredragit att stanna hemma. Karl-Olof var
för första gången iklädd sin Leksandsdräkt, som
Anna letat fram ur klädkammarens gömslen och
satt i stånd, och Sten kunde icke nog uttrycka sitt
gillande.
»Hade jag själf rätt att bära en sådan
hedersuniform, skulle jag sannerligen aldrig en dag vilja
försaka den!» betygade han.
Karl-Olof svarade med ett leende, som icke
saknade en skuggning af vemod:
»För min egen del är jag ännu knappast
säker på, om jag verkligen har rätt att bära den.»
Nu släppte han dem icke med mindre, än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
